En 15-procentig ökning i värmeböljor. Det är uppskattningen för Mariehamn i ett varmare klimat. Det ovanpå en redan stigande medeltemperatur. Finland, och Åland, värms nämligen upp snabbast i hela världen till följd av den globala upphettningen. Nu trycker forskare på för klimatsmartare städer och listar vilka åtgärder som faktiskt gör skillnad.
Medan stora delar av Europa brinner och hela städer står inför hot om evakuering så uppmärksammas en stor studie där man gjort en omfattande kartläggning av europeiska städer och deras risker/anpassningsförmåga i pågående klimatkris. Det är den första studien av sitt slag och gör en datadriven analys som delar in Europas städer i fyra olika typer. Man har sedan gjort rekommendationer för varje stadstyp.
Mariehamn är för liten för att ha ingått i det analyserade materialet, men Nya Åland pratar med forskaren Mira Kopp på Potsdam Institute for Climate Impact Research som sätter vår stad in i hennes forskningskontext.
– Mariehamn är ett intressant exempel. Det är för litet för att klassificeras som ett ”urbant område”, men är Ålands makt- och finanscentrum. Jag kan också se från statistiken att staden växer.
Inom ramen för studien har man analyserat städer i omgivningen, som Åbo, Uppsala och Tammerfors och Kopp drar liknelser mellan Mariehamn och dessa städer, som alla kateragoriseras som ”established cities”, etablerade städer.
– Mariehamn delar sannolikt många viktiga karaktärsdrag med andra inom Etablerade städer, inklusive klimat, relativt välbärgade ekonomiska och sociala indikatorer och låg byggnadsdensitet. Men till skillnad från de andra städerna så är Mariehamn lokaliserat på en ö, vilket gör det mer isolerat. Men isoleringen ökar också utsläppen för transport och resor, så det vore viktigt med bra klimatbedömning.
Kopp säger att det finns väldigt lite forskning om mindre städer i Skandinavien och i Östersjöregionen med liknande befolkningstrender.
– Med undantag för Umeå, Uleåborg och Tromsø, men de hör till en annan stadstyp baserat på andra index och att de har kallare klimat.
Sjötrafik ett klimatproblem
Så för Mariehamns del anser Kopp att råden för etablerade städer i nordiskt klimat ska fungera relativt bra.
– En viktig sak för dessa städer är behov av värme. Men finska städer har varit bra på att övergå till gröna varianter av uppvärmning relativt tidigt. Men vi ser fortsättningsvis höga utsläpp inom industrin och elproduktion, sett till per capita.
Här belyser hon att landskap och områden med mer autonomi, såsom Åland, kan göra stora förändringar i ”industri-praxis” inom sina egna territorium.
Mariehamn är en hamnstad och som andra hamnstäder dras man med utsläpp relaterat till sjötrafik vilka inte alltid är lätta att åtgärda på regional nivå. Men däremot kan man göra desto mera på land.
– Man kan göra staden mer gång- och cykelvänlig. Det här ser vi överlag för Etablerade städer, att de har höga utsläpp kopplat till transport men samtidigt resurserna för att åtgärda dessa problem.
Ökning av värmeböljor
Kopp och hennes forskarkollegor har också tittat på vilka åtgärder städer ska vidta för att hantera de konsekvenser som klimatupphettningen medför.
– Det händer redan. Det ser man speciellt i Norden. Här kommer man se mer regn och en ökningar av värmeböljor.
Kopp säger att deras uppskattningar visar på en ökning upp till 15 procent i värmeböljor på Åland.
– Det är i ett tvågraders scenario, vilket är väldigt sannolikt (det betyder alltså en två gradig uppvärmning jämfört med förindustriella tider, Parisavtalet siktade på en begränsning vid 1,5 grader, reds anm).
Men för områden med lägre densitet i byggnation, som Åland, är problem med hetta inte lika angeläget som i storstäder.
– Här brukar det ännu finnas gröna områden som erbjuder svalka.
Men hon säger att nordiska områden, på grund av sitt klimat, inte är förberedda på extrem värme.
– Det är en utmaning.
För städer som befinner sig lite mer avlägset från andra finns också utmaningar i hur man ska tackla extremväder.
– Det behövs ofta extra resurser utifrån och snabb kommunikation.
Samboende?
När det kommer till boende så vill hon också uppmärksamma klimataspekter utöver värme och elförbrukning.
– Det finns många stora hus som bebos av en singelperson eller två personer, främst äldre.
En effektivare användning av boende är ett sätt att öka en stads invånarkapacitet utan att göra alltför stora avtryck i stadsbilden, samt även göra staden mer tillgänglig för fler.
– Äldre personer kan också behöva hjälp med att upprätthålla hus och gård, vilket gör fenomen som samboende intressant. Det skulle också addressera problem som ensamhet.
Det enskilda privatboendet gör det också svårare med större förändringar.
– Vi tenderar att ha väldigt privatiserade urbana miljöer. Individer äger sina egna hem och får bestämma mycket själva. Vi gillar frihet, men det kommer också med ansvar och för att få till stånd förändring behövs åtgärder av många människor.
De exempel på klimatåtgärder som vidtagits i Etablerade städer pekar på vikten av att involvera stadsborna och informera hushållen.
– Det är helt nödvändigt att man engagerar folk.
Och engagemanget ska helst fokusera på det som faktiskt gör skillnad.
– En stor del av miljödebatten har fokuserat för mycket på små åtgärder, som att minska på användningen av plastpåsar. Men det är de stora besluten som är centrala, uppvärmning, att göra hus energisnåla och sättet du rör dig.
Kopp säger att det är extra viktigt att ta sig en funderare vid stora inköp/investeringar/förändringar i livet.
– I våra val av investeringar så manifesteras utsläpp som kommer ske om 10 år.
