Fossilbränslen subventioneras medan hettan skördar liv

DELA

Över 200 000 människor har de senaste fyra åren dött av värmerelaterade orsaker i Europa, enligt Världshälsoorganisationen. Fler lär det bli efter den här sommaren.

I San Sebastian i norra Spanien rustar de sig för 40 graders värme, dubbelt mer än de 20 grader som är det normala för platsen och årstiden. Belgien genomlider en vecka av de högsta temperaturerna någonsin, och för Paris uppgår prognosen till 38,4 grader. I London fick arrangörerna ställa in en temavecka om klimataktion på London School of Economics efter att Storbritanniens meteorologiska institut utfärdade varning för extrem hetta. Brittiska utbildningsministeriet har skickat anvisningar till skolorna för att hjälpa lärare att känna igen symtom på värmeslag hos eleverna: yrsel, illamående, kramper, hjärtklappning, med mera.

Värmeböljor slår extra hårt mot storstäder, där det ofta uppstår så kallade värmeöar. Hårda och mörka ytor – som betong och asfalt – absorberar mer solljus och värme än organiska och reflekterande ytor. Träd och annan växtlighet svalkar genom att absorbera värmeenergi från luften, ungefär som när den mänskliga kroppen svettas, och ger också skugga. Så urbana miljöer med få eller inga träd blir förstås varmare. Höga byggnader hindrar luft från att cirkulera, medan bilar och luftkonditioneringsanläggningar genererar värme och drar upp temperaturerna ytterligare.

Det enda sansade är förstås att stoppa användningen av fossila bränslen – det finns ingen orsak att lyssna på de som alltjämt bestrider sambandet mellan fossila bränslen och den globala uppvärmningen – och helst i går. Men många länder – däribland många EU-länder – fortsätter att subventionera fossila bränslen, bland annat för att kompensera för prisökningarna i spåren av Rysslands invasion av Ukraina och på senare tid för USA:s vettlösa angrepp mot Iran. En dum, skadlig och kortsiktig politik.

Men en del länder gör bra saker också. Frankrike har infört en regel om att parkeringsplatser som är större än 1 500 kvadratmeter måste täckas till minst hälften av solpaneler. Vinsten blir förstås dubbel: solpanelerna genererar energi samtidigt som de skyddar bilar och människor mot stark sol och nederbörd. Plus att det är smartare att bygga över parkeringsöknar än att ta i bruk orörd mark som kan användas för bättre ändamål. (En idé för Åland också: vem skulle sakna att skåda ut över de vidsträckta ytorna av plåt utanför köpladorna?)

I den rådande hettan kan Paris rikta ett tack till sin förra borgmästare Anne Hidalgo, som under sina år vid makten lyckades halvera biltrafiken och luftföroreningarna i staden, bygga 1 300 kilometer nya cykelbanor, och förvandla flodbanken längs Seine från en motorled till en plats där parisare och turister kan promenera, cykla, hänga och till och med simma i floden. Hon fick också till stånd nya parker, grönområden och lekplatser.

Ändå rapporteras från Paris i skrivande stund en temperatur på 39 grader. Så det är inte nog. EU och alla världens länder måste göra slut med det fossila. Allt annat är självskadebeteende.