Klimatet och havet är i fokus i Mariehamns stads hållbarhetsarbete. Det uppger miljösamordnaren Ulf Simolin. Så pass att Gotland vill komma hit och ta exempel. Men fortfarande finns det mycket att göra.
– Med tanke på pågående värmeböljor och skogsbränder i Sydeuropa är det inte sällan man funderar vilken påverkan vi får här uppe i Norden, säger Ulf Simolin med anledning av temat för dagens intervju: klimat och städer.
Simolin har tagit del av forskaren Mira Kopps analys och han håller med om hennes sammanfattning: att det är de stora besluten som är centrala. Och de är akuta.
– Vi måste redan idag planera och investera för att möta de klimatförändringar som förväntas i framtiden.
Klimatsmart skolmat
Han konstaterar att Mariehamns stad bland annat redan tagit höjd för mer intensivare skyfall och värmeböljor.
– Sådana åtgärder är att successivt förnya och dimensionera om avloppsledningsnätet för att minska den ökade hydrologiska belastningen från intensivare skyfall, anpassa dagvattenhanteringen genom fördröjningsmagasin och gröna lösningar samt tagit fram handlingsplaner för värmeböljor för att skydda särskilt utsatta grupper, såsom äldre inom äldreomsorgen.
Man har även initierat projektet Klimatsmarta skolköket.
– Klimatsmart mat i skolan är en investering i både dagens elever och morgondagens samhälle.
Stigande havsnivå
Den långsiktiga stora klimatutmaningen för Ålands enda stad är dock läget, konstaterar Simolin.
– Med havet runtomkring oss är en av de största klimatanpassningsutmaningarna för Mariehamn den stigande havsnivån.
Förutom konkreta klimatåtgärder är havets välmående och vattenkvalitet ett viktigt fokusområde för Simolin i arbetet som stadens miljösamordnare.
– Friska hav är avgörande för den biologiska mångfalden genom att erbjuda livsmiljöer, föda och reproduktionsområden för många arter.
Ett välmående Östersjön kan också motverka klimatförändringar genom att ta upp koldioxid och lagra kol i ekosystem som sjögräsängar och kustnära våtmarker.
– De pågående klimatförändringarna medför dock stigande temperaturer, havsförsurning och syrebrist, vilket hotar både arter och ekosystem. För att skapa långsiktigt hållbara hav krävs därför samordnade insatser för att minska belastningen på havsmiljön, stärka den biologiska mångfalden och stoppa klimatutsläppen.
Simolin säger att man haft intresse från Gotland för att ta del av Mariehamns klimatarbete.
– Nästa vår tänker de komma hit och kanske vi kan utveckla ett samarbete som tar arbetet till nästa nivå.
Ulf Simolin om …
Energi och uppvärmning
En ny biopanna som använder restprodukter från den lokala skogsindustrin ska äntligen byggas, detta är precis i dagarna klart. Byggstarten kommer ske redan i höst för att kunna starta upp årsskiftet 27/28. Med detta kommer vi vara den första staden i Finland med fossilfri fjärrvärme.
Hållbar energikonsumtion och global klimaträttvisa
Staden har upphandlat ett elavtal med Mariehamns Energi för att leverera klimatkompenserad el till stadens förvaltningar. Det innebär att bolaget köper ursprungsmärkt grön el som inte ger några utsläpp under produktionen. Dessutom investerar de i globala klimatprojekt för att säkerställa att den totala klimatpåverkan från elproduktionen blir neutral. Denna el finns tillgänglig för alla ålänningar men tyvärr väljer de flesta billig fulel istället.
Transporter
Trenden för stadens egna fordonsflotta finns beskrivet i bokslutet, när det gäller kollektivtrafik är det Landskapsregeringen som är ansvarig.
I stadens hållbarhetsbokslut står det bland annat att läsa att bensinförbrukningen har minskat med drygt 60 procent sedan 2019 och att alla elfordon drivs med klimatneutral el från Mariehamns energi.
Den lätta trafiken
Redan 2020 gjordes en cykelstrategi, som innehåller förslag på åtgärder, inför denna gjordes bland annat två resvaneundersökningar som beskrivs i strategin.
Grönytor
Det kommer alltid uppdrag för oss inom förvaltningen att mer tomter måste tas fram – detta kommer oftast i början på mandatperioderna. För att tillföra kunskap och förståelse för stadens grönytor, och skydd, tog vi fram en grönplan och i samband med detta lanserade vi begreppet ekosystemtjänster, en av dessa värdefulla ekosystemtjänster är just hur grönytorna kan ge oss svalka vid värmeböljor – också det finns beskrivet i planen. Kartan visar grönområden i Mariehamn som bidrar med klimatreglering
Avlopp/bräddning
Inom stadsgränsen har vi i ett decennium arbetat aktiv med ledningsförnyelse, med detta har vi idag inga bräddningar från stadens 16 avloppspumpstationer, och nu har vi börjat med projektet Klimatanpassning– våra tankar för ett rent hav.
Mariehamns cykelstrategi
”Mariehamn ligger huvudsakligen på ett drygt kilometerbrett näs och har en samlad areal på 11 kvadratkilometer. I Mariehamn är allt nära. Jobb, boende, daghem, skola, fritid och natur finns allt inom nära räckhåll. Det mesta finns på promenad- eller cykelavstånd. Från centrum ut till norra respektive södra stadsgränsen är det endast 4 km” – förord till strategin publicerad 2020.
Axplock av målsättningar som listas i strategin:
– Cykelvägnätet ska byggas ut kontinuerligt för god tillgänglighet överallt i staden
– Gemensamma gång- och cykelvägar ska ha tillräcklig bredd för att separera gående
fråncyklister om inte gångtrafiken är marginell
– Cyklisterna ska uppleva att det är smidigt att ta sig runt i staden, även i samband med
större vägarbeten
– Andelen barn som går eller cyklar till skolan ska öka
– Beläggningsunderhållet av befintliga cykelvägar ska prioriteras högre än idag
– Cyklisterna ska uppleva att det går bra att cykla året om
– En eller flera cykelbarometrar ska sättas upp. Syftet är att synliggöra och marknadsföra
cyklingen samt att samla in statistik
Stadens grönplan
En grönplan är ett kunskaps- och planeringsunderlag som fungerar vägledande och rådgivande. Syftet med grönplanen är att ge en helhetsbild av Mariehamns grönstruktur och belysa hur denna bidrar med värden för både människor och natur.
Staden äger och sköter cirka 400 hektar grönområden på fasta Mariehamn. Detta innebär att Mariehamn idag har cirka 342 m2 allmänt tillgänglig grönyta per invånare.
Grönska och klimat
Grönskan i staden har förmågan att mildra effekterna av dessa extremväder. Större skogsområden sänker temperaturen både lokalt och i omkringliggande landskap, mindre parkområden och till och med alléträd har en påverkan på det lokala klimatet.
Lövträd skuggar byggnader på sommaren vilket sänker nedkylningsbehovet men släpper igenom solens strålar på vintern vilket sänker uppvärmningsbehovet.
Grönområden har även förmåga att fördröja och infiltrera en del av nederbörden så att effekterna av skyfall minskar och med dem även risken för översvämningar.
3-30-300 regeln
2021 lanserade forskare en regel för hur mycket grönska som behövs i en stad för att skapa goda förutsättningar både för människors hälsa men också för att mildra
klimatförändringar.
Regeln består av tre målsättningar:
• Alla invånare i staden ska kunna se minst 3 träd från sin bostad.
• Varje stadsdel ska ha en krontäckningsgrad på minst 30 procent. Även staden som helhet ska ha en krontäckningsgrad på minst 30 procent.
• Alla invånare ska ha högst 300 meter till sitt närmaste grönområde. Grönområdet bör vara minst 1 hektar stort.
1 759,5 ton koldioxid/år*
Så mycket lagrar stadens skogar, gräsytor och gatuträd
*En jämförelse med den klimatbelastning som uppstår från stadens egna verksamheter visar att den årliga gröna koldioxidinlagringen är mer än dubbelt jämfört med dagens utsläpp (inte inkluderande privat sektor)
