Den demokratiska utvecklingen har gått åt fel håll i världen de senaste åren. Men allt blir inte bara sämre. Två val i helgen visade just det.
Ny Bolsonaro, ny förlust
Luiz Inácio ”Lula” da Silva vann den andra valomgången i Brasiliens presidentval. Trots att han för bara tre veckor sedan låg efter i den första rundan mot en obekant men ändå välkänd figur.
När den förre presidenten Jair Bolsonaro förlorade mot Lula för fyra år sedan planerade han en statskupp, dömdes till 27 år fängelse och avtjänar nu sitt straff i husarrest. Den här gången mötte Lula i stället sonen Flávio Bolsonaro. Trots att det var en ny Bolsonaro var det samma populism och konspirationsteorier.
Brasilien har enorma problem: utbredd fattigdom, korruption och ojämlikhet. Dessutom är utbildningssystemet ihåligt vilket cementerar utanförskapet. Under tidigare mandatperioder bidrog Lula framgångsrikt till att flera stora sociala reformer genomfördes och fick den brasilianska ekonomin att växa. Men det är ett annat Brasilien i dag än 2002 när Lula först blev president. Frågan är om han är rätt person att lösa morgondagens problem, men oavsett är han ett bättre alternativ än Bolsonaro.
Valet handlade delvis om Amazonas, den enorma regnskogen som förutom att rymma ungefär 10 procent av världens alla arter är avgörande i kampen mot klimatkrisen. Under Bolsonaro den äldres tid som president skövlades rekordstora områden regnskog. Och nu är många, bland annat USA, på jakt efter regnskogens sällsynta jordartsmetaller. Lula gick till val på att skydda skogen, åtminstone så pass mycket att brasilianarna själva ska bestämma över resurserna.
Valet i Brasilien kunde ha mötts med betydligt större apati, ingen av kandidaterna var särskilt populära på förhand. Men människor värnar alldeles uppenbart sina rättigheter, i alla fall när de är hotade.
Det har rapporterats att konservativa borgmästare i flera stora städer aktivt försökte hindra fattiga människor från att ta sig till vallokalerna genom att dra in bussturer och på så vis låta ”de bilburna” avgöra valet. Ändå förlorade Bolsonaro.
Vai, Brasil!
Studenterna tog makten
I det serbiska parlamentsvalet förlorade nationalistiska SNS och ledaren Aleksandar Vucic med stor marginal. SNS får nu ge plats åt den så kallade Studentlistan efter ett rekordhögt valdeltagande.
För över två år sedan började protesterna mot korruptionen i Serbien efter att taket på en tågstation kollapsade och 16 personer dog. Studenterna, som fick flankstöd av många högutbildade i landet, krävde förklaringar till hur den nyrenoverade stationen plötsligt kunde kollapsa. Missnöjet minskade inte efter att styret i landet nyligen bidrog till att ge krigsförbrytaren Ratko Mladić, som genomförde folkmordet i Srebrenica, en uppmärksammad begravning trots att han dömdes för brott mot mänskligheten efter Bosnienkrigen under 1990-talets första hälft.
Inledningsvis möttes protesterna mot SNS av våld men till sist gav Vucic med sig och utlyste nyval.
Studentlistan är givetvis oprövade i sammanhanget. Det blir svårt att vända 14 års utveckling i en autokratisk riktning. Men förhoppningsvis gör företrädarna vad de har lovat. Förhoppningsvis ser vi en satsning på stärkandet av de demokratiska institutionerna och försök att närma sig Europa snarare än diktaturerna i öst.
Det är ibland lätt att tappa hoppet om demokratin, speciellt eftersom att utvecklingen går mer bakåt än framåt. Populister och blivande autokrater vinner för ofta demokratiska val trots att de motarbetar själva systemet som ger dem makt. Därför är de goda exemplen så viktiga.
Trots att systemet var riggat till fördel för SNS i Serbien så vann studenterna. Trots 14 år av institutionellt sabotage lyckades människor mobilisera för förändring. Trots att bussarna slutade gå i brasilianska städer tog sig människor till vallokalerna för att rösta.
Många fler val väntar, och flera av dem får större betydelse för den europeiska gemenskapen än de här. Och alla kommer knappast att sluta på samma sätt. Därför finns det all anledning att fira de segrar som faktiskt vinns.
