Att ha en kärleksrelation betyder inte att man ska bestämma över sin partners vänskapsrelationer. Det populära tv–programmet ”Gift vid första ögonkastet XL” väcker het debatt om kvinnors manliga vänner. Samtidigt aktualiseras frågan om hur sådant kontrollerande beteende skildras som underhållning i tv.
SVT:s realityshow ”Gift vid första ögonkastet XL” sänds i höst för första gången i XL-format, med flera par och flera avsnitt. Programmet går ut på att experter intervjuar deltagare och parar ihop dem med en passande partner. Första gången man ses så gifter man sig, och sedan ska man leva ihop som gifta och se om det håller eller inte.
Höstens säsong har väckt heta diskussioner kring om man kan ha en vän av det motsatta könet när man har en partner. Det började med att programdeltagaren Urban Nyman sade till sin nyblivna fru Olivia Björklund att han inte vill att hon ska ha några killkompisar som hon umgås med på tumanhand.
Tv-tittaren får också veta att Olivia Björklund har en killkompis sedan barndomen, en kompis som hennes man nu alltså inte anser att hon bör träffa ensam.
Det här får förstås alla varningsklockor att ringa.
Att ha en partner innebär inte att man ska behöva välja bort andra relationer, och det ska självklart vara okej att ha vänner av det motsatta könet. Vänskap är en annan typ av kärlek, och det borde inte krävas att man ska ta avstånd från kompisar för att bevisa sin kärlek till sin partner. Ett sådant krav väcker i stället frågor om den ena partnerns behov att kontrollera den andra.
Enligt svenska Brottsförebyggande rådets, Brå, rapport ”Brott i nära relation” var psykiskt våld den vanligaste typen av våld i nära relation under 2022, bland både kvinnor och män. Bland kvinnorna var det 12,9 procent och bland männen 10,7 procent som uppgav att de hade utsatts för psykiskt våld. Kontrollerande beteende är just en av de former av psykiskt våld som Brå räknar upp.
Om man ser till den åländska statistiken håller Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åsub, som bäst på med en ny undersökning om just våld i nära relationer. Enligt den senaste undersökningen från 2017 som landskapsregeringen gjorde hade 28 procent av de svarande någon gång i livet blivit utsatta för våld i nära relation, 36 procent av kvinnorna och 20 procent av männen.
I undersökningen beskrivs psykiskt våld som ”… verbalt psykiskt våld (förövaren har sagt saker som kränkt, hånat, nedvärderat eller förödmjukat denne) och kontrollerande psykiskt våld (förövaren har förföljt/trakasserat eller försökt kontrollera den svarande genom att hindra denne att ta kontakt med någon specifik person, lämna hemmet eller försökt bestämma vad den svarande får eller måste göra).”
Parallellt med diskussionen om kontrollerande beteende och psykiskt våld har det som visas i tv-serien väckt diskussion kring vad SVT, som public service-bolag, har för ansvar när det sänds innehåll där deltagarna uttrycker oroväckande värderingar om könsroller och relationer.
Granskningsnämnden i Sverige, vars uppdrag är att granska just radio- och tv-sändningar, har fått in minst 70 anmälningar. De som anmält menar att programmet strider mot SVT:s uppdrag att verka för jämställdhet och människors lika värde.
”I flera av anmälningarna framgår att tittarna upplever Urbans beteende mot Olivia som kontrollerande, manipulativt och kränkande” skriver Expressen den 28 augusti, då endast två avsnitt av serien släppts.
Man kan ställa sig frågan hur SVT har klippt programmet. Reality-program redigeras givetvis hårt för att få tittarna intresserade och skapa dramatik. Men att göra ett kontrollerande beteende till en del av underhållningen är problematiskt. Att visa ett beteende är inte samma sak som att stödja det, men det spelar roll hur det framställs och om det problematiseras eller inte. SVT kan inte styra vad tittarna tycker eller hur de uppfattar programmet, men de har ett ansvar för vad som visas och på vilket sätt. Kontrollerande beteende som gång på gång får stå oemotsagt kan normaliseras bland tittarna, och ge en bild av att det är helt okej att begränsa sin partner.
Man ska aldrig behöva välja bort sina vänner för att partnern ska kunna känna sig trygg. Då är det inte vänskapen som är problemet utan den andra i kärleksrelationen.
Våld i nära relation kan innebära psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt, kulturellt och religiöst våld.
Vem som helst kan bli utsatt för våld. Våldet sker oftast i hemmet där ingen ser eller hör.
På Ålands hälso- och sjukvårds hemsida, www.ahs.ax, finns kontaktuppgifter till många instanser som kan ge hjälp och stöd till både den som drabbas och den som utövar våld.
Några exempel
Socialkurator, kontakt fås via ÅHS växel 018–5355.
Seri- stödcenter 018–535 189 (dygnet runt) för dig som utsatts för sexuellt våld.
Alternativ till våld, behandling för män som utövar våld 0457-529 1041 mail atv@atv.ax.
Skyddshem Tallbacken 018–532 842.
KST socialjour, akuta ärenden utanför kontorstid, 018–12 200.
Kvinnofridslinjen samtalslinje 018-25 500, dygnet runt.
Stödlinjen för män 018- 25504, dagligen klockan 7-21.
Mieli svenskspråkig kristelefon (Samtalsstöd i svåra livssituationer) 09-25 25 0112.
