DELA
Foto: Fredric Häggblom
De lediga jobben på Ams ger en fingervisning om vilka kompetenser som är i ropet på arbetsmarknaden.

Viktigt att undvika mismatch på arbetsmarknaden

Nu är ansökningstiden för sommarjobb igång. Det är ofta den första kontakten med arbetslivet för många ungdomar och kan ge en fingervisning om vilken bransch, och därav vilken utbildning, man ska söka sig till. Men vad ska man egentligen utbilda sig till för att vara eftertraktad på arbetsmarknaden om några år?

Mismatchning. Det verkar vara ordet för den finländska arbetsmarknaden. Det finns lediga jobb och det finns arbetslösa, men de två överlappar inte. Arbetstagarna har inte den kompetens som arbetsgivarna söker och arbete finns inte i de branscher som folk utbildar sig till.

Störst brist på arbetstagare finns det inom hälso- och sjukvård, socialvård, byggbranschen och service- och handelssektorn, enligt den finska Arbetsbarometern. Närvårdare, sjukskötare, hotellstädare, speciallärare, restaurangperson och arbetsledare inom byggverksamheten har inte svårt att hitta jobb just nu. Flest arbetslösa finns det inom konst, administration, kontorsarbete och teknik. Bland de som lever på A-kassa i Finland i dag hittar vi bland annat grafiska designers, samhällsforskare, sekreterare, kulturexperter och journalister.

Nu höjs röster för att vuxna ska omskolas, men också för att ungdomar bättre ska lotsas mer realistiskt in till arbetslivet. Många drömmer om en framtid inom exempelvis media, kultur och konst, färre är de som väljer med marknadens behov i åtanke. Men det finns undantag som yrkesstuderande Aada Huhtala som intervjuas av Yle:

”Jag tittade till och med på hur många jobb det fanns, då jag efter nian funderade på vart jag ska söka för vidare studier. Det är viktigt för mig att vara i en bransch som utvecklas, och att jag kan föra världen mot ett mer modernt håll. För mig är el- och automationsbranschen en sådan.”

Huhtala kommer högst troligen inte bli del av arbetslöshetsstatistiken. Men det är inte enkom för att hon valt ett praktiskt yrke. Finland har nämligen, till skillnad från andra nordiska länder, ett problem med för många lägre yrkesutbildade. Finland har länge varit känt för att vara ett högt utbildat folk, men på 90-talet gick man in för att främja yrkesutbildning efter påtryckningar från arbetsmarknaden. Det har lett till att Finland i dag ligger under genomsnittet bland OECD-länderna när det kommer till utbildning, från att ha varit bland de högst rankade. Och allt fler lägre yrkesutbildade står i dag utan jobb.

– Vi har varit ganska rädda för överutbildning. Samtidigt har vi en situation där många med en yrkesutbildning bygger på med en annan yrkesutbildning för att arbetsmarknaden inte motsvarar förväntningarna. Men nu behövs fler högskoleutbildade, säger kanslichef Anita Lehikoinen på Undervisning- och kulturministeriet till Hbl.

Sverige har dock det motsatta problemet – de har för många högt utbildade i teoretiska yrken och en brist på branschfolk med praktiska kunskaper. I vårt grannland kommer det saknas mellan 250 000 och 300 000 yrkesutbildade år 2035, enligt en rapport från Svenskt näringsliv.

Det är alltså svårt att få till en balans, det visar både Finland och Sverige – två länder där tröskeln är relativt låg att utbilda sig till vad helst man vill. Men i bägge länder verkar det finnas ett problem att lotsa ungdomarna rätt.

Det är läskigt att välja yrkesbana och kanske är listan på framtidsjobb inte alltid det som lockar den enskilda individen. Men då kanske man inte ska stirra sig blind på ett specifikt jobb. Arbetsmarknaden blir allt mer flytande och många byter både yrken och branscher genom livet. Då kan det vara klokare att titta på vilka kompetenser som är i ropet. För Finlands det är det digitalt kunnande, erfarenhet av mångkulturella miljöer, kunskaper inom mentalvård- och missbrukararbete, expertis inom sektorsövergripande samarbete och datasäkerhet samt goda färdigheter att jobba i grupp som är värdefulla. Med utbildning och erfarenhet inom dessa områden är det lättare att få jobb på framtidens arbetsmarknad – och även byta jobb om det behövs.

De första stegen ut på marknaden är ofta i form av sommarjobb eller vikariat. Nu är ansökningstiderna för sommarjobb igång och en snabb titt på Ams lediga tjänster, både bland sommarjobb, vikariat och fasta anställningar, visar att det finns bland annat ett skriande behov av folk till sjukvården, men också restaurang- och servicebranschen sväljer en del folk. För den som är mer tekniskt eller digitalt lagd så finns en expansiv it-sektor. För den praktiska finns behov av byggare och montörer. Bland de lediga jobben finns just nu också många lärartjänster att söka samt möjlighet att bli lokalvårdare.

Det kan låta krasst, men det behövs fler unga som väljer yrke med både hjärta och huvud för att undvika att missmatchningen på arbetsmarknaden fortsätter in i nästa generation. Och det finns faktiskt en hel del att välja mellan för den unge arbetstagaren som vill hitta ett jobb med framtidspotential.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp