På mindre än ett år har tre fall av hot mot åländska politiker nått offentligheten. Mörkertalet är troligen betydligt större. Konsekvenserna av det svartvita debattklimatet – och allt hat och hot – kan bli betydligt större än vi tänker oss.
Förra helgen vandaliserade någon lagtingsledamot Veronica Thörnroos (PÅ) ytterdörr. Det var andra gången på mindre än fyra månader.
– Det var en fruktansvärd smäll och vi for opp allihopa, berättar hon för Nyan på söndag förmiddag.
Synen var densamma som när hon kom hem till sin lägenhet i maj i år och fann dörren vandaliserad.
I lördags var det alltså någon som åter med stor kraft sparkade och förstörde dörren, som måste lagas – igen.
Veteranpolitikern berättar att hon är ganska säker på att angreppet är riktat mot henne personligen – hennes namn står på dörren – och att hon finner det hela ”bedrövligt”.
”Det blir ju hopplöst att hitta kandidater som vill ställa upp när det finns människor som vill skrämmas på det här sättet”, säger Veronica Thörnroos.
LÄS OCKSÅ
Och hon får stöd i statistiken, som också talar sitt tydliga språk där det kommer till hot, hat och trakasserier riktade mot våra folkvalda. Ålands statistik- och utredningsbyrå, Åsub, utförde 2023 en undersökning där fokus låg på den politiska vardagen. I den konstateras att kvinnor är underrepresenterade inom den politiska och lagstiftande makten på Åland, samtidigt som de är mer utsatta.
Kvinnor i landskapspolitiken fick utstå nästan tre gånger mer hot, hat och kränkningar på sociala medier än sina manliga kollegor och trenden syns även i livet bortom skärmarna.
Men visst drabbas manliga politiker också. I oktober i fjol valde till exempel lagtingsledamoten Benny Pettersson (Lib) att vara öppen med att han hittat en anonym, hotfull lapp på sin bil. Lappens budskap handlade om skärgårdstrafiken och den dök upp efter att Pettersson lagt ut ett långt inlägg på Facebook om just framtidens skärgårdstrafik.
”Jag funderade en god stund på kvällen vad jag riktigt skulle göra med det där, jag tänkte ju först att jag inte skulle säga någonting om det. Men sedan tänkte jag att det kanske kan inspirera andra att också vara öppna med det ifall det sker sådana överträdelser”, sade han till Nya Åland.
Det är bra att folkvalda vågar och orkar berätta när saker som dessa händer. Det väcker debatt och fördöms inte sällan även över partigränserna, men den som kommit med hotet klarar sig oftast undan repressalier, särskilt om hoten varit anonyma.
Pettersson sade sig inte ha blivit påverkad i själva sakfrågan, och väldigt luttrade politiker kanske klarar av att skaka av sig de flesta av hatkommentarerna som haglar i kommentarsfält. Men är det så vi vill ha det?
Det krävs otroligt stort engagemang, och mod för att ta steget och börja engagera sig politiskt som situationen är nu. Med ett år kvar till valet ska man ju inte måla fan på väggen, men ser man till de senaste valrörelserna så har det inte direkt varit långa köer med nya kandidater.
Det är därför lätt att hålla med om de slutsatser som Åsub-undersökningen landar i: att åländska folkvalda utsätts för hot och kränkningar kan undergräva demokratin både på kort och lång sikt.
”Personer kan avstå från att engagera sig i frågor, som riskerar föranleda massiva reaktioner på sociala medier. Den här formen av självcensur är problematisk. Risken är att det demokratiska samtalet begränsas till ett visst innehåll och att förtroendevalda begränsas i sitt uppdrag. Risken finns att hot och trakasserier kan få personer att överge politiken”, skriver Åsub.
Det känns nästan lite sorgligt att åter behöva påpeka vikten av att skilja på sak och person. Åland är ett litet samhälle, här behövs varenda en för att hitta en folklig representation som har både bredd och kunskap.
Det kommer alltid att finnas politiska förslag och åsikter som du tycker är bedrövliga. Men samtidigt kommer det också att finnas de som tycker som du, och som då kan bli din kandidat i kommande val. Alla behövs.
Det är bra att bry sig, att bli engagerad i vårt gemensamma Åland och låta diskussionerna flöda om både högt och lågt, men låt det ske utan hotfulla budskap och söndersparkade dörrar.
Annars kan vi en dag stå här utan folkvalda, och då upphör hela vårt demokratiska samhälle att fungera.

Polisen ser allvarligt på dörrattacken mot Veronica Thörnroos hem





