Ungern kommer att närma sig Europa, det är mandatet Péter Magyars Tisza har fått av folket. Frågan är bara hur mycket? För Ungern kommer inte att per automatik byta fot och bli EU:s och Ukrainas bästa vän.
Efter 16 år förlorade Viktor Orbán makten. Det är värt att stanna till vid tillvägagångssättet som ju faktiskt var en seger för både Europa och demokratin. I stället för misstänkliggöranden och kuppförsök i det Ungern som Orbán har ägnat många år åt att korrumpera gratulerade han sin motståndare och meddelade att hans parti Fidez nu går i opposition. Det berodde säkerligen delvis på det oerhört starka mandat som Magyars parti Tisza fick: 138 av 199 parlamentsplatser innebär egen kvalificerad majoritet. Dessutom var valdeltagandet rekordhögt: 78 procent och många unga ungrare har engagerat sig i valrörelsen för ett maktskifte.
Det är också värt att notera att flera av de stora partierna i Ungern lämnade walkover redan på förhand för att driva fram ett maktskifte i stället för att dela rösterna sinsemellan, ett högt spel som gav Tisza ett starkt mandat. Nu gäller det för Magyars att förvalta också deras förtroende framåt.
Den överlägsna segern är bra för att få Ungern på rätt spår igen. I fredagens Nya Åland skrev Ålands riksdagsledamot Mats Löfström om nedmonteringen av ungerska demokratiska institutioner. Domstolsväsendets oberoende har urholkats, pressfriheten är svårt naggad i kanten och civilsamhällets handlingsutrymme har begränsats – för att inte nämna inskränkningarna i de medborgerliga fri- och rättigheterna. Med kvalificerad majoritet får Magyar ett stort handlingsutrymme, och många demokratiska vinster finns att hämta.
Det finns förstås också andra lärdomar att dra av valresultatet. Som att inrikespolitisk oro och vardagsfrågor är viktiga, till och med viktigare än utrikespolitisk populism. Orbán drev sin valkampanj med en välbeprövad metodik: att hitta fiender utanför landets gränser och försöka övertyga väljarna om att bara han kan stå emot EU. Orbán, som har kallats högerpopulismens starkast lysande stjärna, fick flankstöd av sina ideologiska kamrater: Alice Weidel (Alternative für Deutschland), JD Vance (USA:s vice president), Marine Le Pen (f.d. partiledare för Nationell samling), Geert Wilders (partiledare Frihetspartiet) och Matteo Salvini (Italiens vice statsminister).
Men väljarna prioriterade inrikespolitiken framom den utrikespolitiska skrämselpropagandan. De prioriterade levnadskostnader, en fungerande sjukvård, möjligheten att få jobb och minskad korruption.
För Europa lär det bli bättre direkt, men frågan är hur mycket? Orbán har varit den mest obstinata ledaren i EU. Han har dessutom haft en nära relation med den ryska regimen och vid upprepade tillfällen blockerat stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Även om många nu tror att Magyar kommer att normalisera relationen med EU (också för att få tillgång till EU-pengar) så lär Ungern knappast bli en av unionens stora förkämpar.
Magyar har varit vag i en rad frågor i valrörelsen, bland annat vad gäller stödet till Ukraina. Vill man göra en välvillig tolkning kan det ha att göra med att inte skrämma bort Fidezväljare, vill man inte vara lika positivt lagd kan det ha att göra med att han är ganska nöjd med Orbáns politik. Vad gäller en av de andra stora intresseområdena för många liberala demokratier, HBTQIA-personers rättigheter, öppnade faktiskt den nya administrationen redan på valkvällen för att förbättringar kan vara att vänta.
Måndagen var en glädjens dag för många européer som vill se ett starkare EU, men det återstår ännu att se hur Péter Magyar tar sig an sin nya roll. Det finns alltid en risk att oinskränkt makt korrumperar, och det är väl i det närmaste det som Tisza har fått. Åtminstone tills de demokratiska funktionerna i Ungern återigen har stärkts.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
