En ny utredning gällande betalningsansvaret för juristfakturorna är att vänta i stan. Det börjar se ut som ett sätt att lösa politisk oenighet och inte bara som ett sätt att få klarhet i juridiken.
Bakgrunden känner de flesta säkert redan till. Den avgående stadsdirektören anlitade ett juridiskt ombud i utredningen om osakligt bemötande i Mariehamns stad. En sådan kostnad skulle ha krävt ett godkännande från stadsstyrelsen – något som stadsstyrelsen menar att aldrig gavs. Det blev en kontrovers för mycket och stadsdirektören lämnade sitt uppdrag.
I och med att stadsstyrelsen utredde hur hanteringen av de här juristkostnaderna hade skötts konsulterades Ida Sulin, ledande jurist på Finlands kommunförbund. Hennes resonemang publicerades i Nya Åland den 30 mars och innehåller tydliga slutsatser. Om skattebetalarna gynnas ska skattebetalarna betala. Om skattebetalarna inte gynnas är det upp till den enskilda tjänstepersonen att själv stå för kostnaderna.
”Det hör inte till stadens uppgifter att tillhandahålla juridiska ombud för enskilda tjänsteinnehavare”, för att ge ett direkt citat.
Svaren som har givits är alltså att stadsdirektören inte har rätt att för skattemedel anlita en egen jurist och att han själv borde betala. Det borde räcka långt för att fatta ett beslut om hur frågan ska tas vidare. Dessutom bidrog Sulins svar till att förtroendet för stadsdirektören skulle bli så pass naggat i kanten att han lämnade sin post. Så varför ännu en juridisk utredning?
Enligt stadsstyrelsens vice ordförande Nina Fellman (S), som nu leder arbetet i och med att ordförande Michele Ferrari (Lib) är på föräldraledigt, är orsaken att Sulins råd var generella och att man behöver en mer specifik analys för att komma vidare. I sig är det ju inte dumt att bättra på kunskapsläget, men det blir ändå lite märkligt om det är juristen som nu ska titta på frågan som ska komma med förslag på vägar framåt.
Det är lätt att få uppfattningen att politisk oenighet i stadsstyrelsen leder till att politikerna flyttar en del ansvar till en extern part. Stadsstyrelseledamöterna har som bekant sett på den här frågan på olika sätt från början. En del av styrelsen saknade förtroende för stadsdirektören efter att hanteringen av fakturorna uppdagades och ville till och med gå så långt som att inte betala ut något avgångsvederlag innan frågan var avgjord. En annan del saknade förtroende, men verkade helst vilja undvika bråk och nya rubriker. En tredje del hade fortfarande förtroende för stadsdirektören trots det inträffade.
Det är förstås obekvämt att inleda en process mot en avgående tjänsteman. Det underlättar knappast värvningen av en ny och det ger inte särskilt bra PR för staden som arbetsgivare. Dessutom finns, som alltid, olika läger vad gäller hur personalen ser på frågan. Vissa tog emot beskedet om vaktbyte på toppen som något positivt, men för andra har det upplevts som ett mycket dåligt beslut som leder stan i fel riktning.
Den nya utredningen kommer dessutom i en tid när kritik mot stadens nyttjande av externa jurister är som mest högljudd. Nyans granskning visar att de senaste åren har varit dyrare än tidigare vad gäller externa jurister och stadsfullmäktigeledamoten Barbro Sundback (S) har lämnat in en motion om ramavtal för juristtjänster för att få ner kostnaderna och dessutom undvika favoriserande.
Självklart är det så att stadsstyrelsen har rätt att utvärdera situationen, men den hade gärna fått komma med ett lite tydligare riktning än som vad nu har kommunicerats. Till exempel peka ut ett mål och sedan anlita hjälp för att se vilka vägar som är bäst att ta.
Den politiska viljan finns inte i juristutlåtanden, den finns hos de personer som mariehamnarna har valt.
LÄS OCKSÅ
Kommunförbundet om juristfakturorna: Tjänstemän ska stå för sina egna kostnader
