Penna och papper tillbaka i klassen

DELA

Det anrika lärosätet Åbo Akademi inför lektioner utan skärmar. Målet är att öka interaktion, koncentration och hur mycket de studerande faktiskt lär sig.

Under många år låg fullt fokus på hur den digitala tekniken skulle kunna implementeras i skolor och undervisning fullt ut och på bästa sätt. Det fanns hos många en stark tro på att skärmar och annan digitalteknik skulle underlätta, effektivisera och förbättra för både lärare och elever.

Det köptes in personliga datorer och läsplattor, utvecklades plattformar och pedagogiska redskap och vissa årskullar tog sig genom utbildningen med betydligt mer tangentbord och mindre block och pennor i händerna.

Efterhand märktes det, som det ofta gör, att allt kanske inte var sämre förr. Efter den första ivern finns nu kanske en mer modest inställning inom utbildningsväsendet. Alla elever och studerande ska givetvis ha chansen att lära sig hantera den digitala tekniken inför framtida arbetsliv, och förstås är det viktigt att alla barn och unga får lära sig hantera och navigera i den digitala världens enorma informationsflöden.

Men ändå känns det verkligen som att vi ”gått varvet runt” när nyheten kommer att man vid den anrika, och för många ålänningar så bekanta, Åbo Akademi nu har lektioner utan skärmar.

Mira Karrasch, äldre universitetslektor i neuropsykologi, har sedan terminsstarten i höstas gjort sina lektioner i psykologi helt skärmfria. Inga mobiltelefoner och inga datorer, utan penna och papper är det som gäller.

När hon intervjuas av Åbo Underrättelser, ÅU, berättar hon att hon märkt skillnad i klassrummet redan nu, efter bara några veckor. Att allt fler studerande har problem med koncentrationen är en fråga som återkommande diskuteras i utbildningssammanhang.

”Jag kan ha sagt något flera gånger men ändå har en del inte registrerat det alls. Min hypotes är att de inte koncentrerat sig utan tänkt på något annat. Sannolikheten för att vara distraherad är större då man har externa distraktioner”, säger Karrasch till ÅU.

För alla som upplevt skärmfria undervisningsmiljöer tidigare så känns det givetvis konstigt att block och penna på lektioner väcker uppmärksamhet, men Mira Karrasch berättar för ÅU att hon var nervös för inför kursstart.

”Jag tänkte att jag kanske blir anmäld till rektorn eller att det blir protester. Men hittills har det endast kommit positiv feedback. Men det kan ju hända att de som är missnöjda inte har sagt något ännu. Jag kan ju inte slänga ut någon med en dator. Men jag tänker att det är vuxna människor och jag tog fram forskningsevidensen då jag presenterade det.”

Karrasch hänvisar till forskning där klasser jämförts utifrån tillgången till bärbara datorer. Intressant nog så visade det sig att bara närvaron av skärmar i ett rum påverkade andra. Alltså även de studerande som inte själva hade en dator framför sig presterade sämre när andra i rummet hade skärmar igång.

Upplevelsen av distraktion bekräftas av studerande själva. Möjligheten att göra annat tar inte sällan över, och det har visat sig gälla i alla åldrar.

”Jag tänker att jag bara ska kolla den där aviseringen, eller komplettera den där bilden och plötsligt har man helt missat vad som hänt under lektionen”, säger en person, som just tagit sin examen från ett universitet, till Nyan.

En annan nybakad student som ledarsidan pratat med tycker skärmfria lektioner låter toppen:

”Jag har bara väntat på att det ska bli så här”, säger hon.

Och de åländska rösterna verkar rätt samstämmiga med vad som sägs i korridorerna vid Åbo Akademi. Där har ÅU pratat med studerande, varav många gillar konceptet. Bland annat lyfts att kontakten med föreläsaren förbättras, att stämningen är mera inkluderande i rummet och att koncentrationen förbättras.

”Jag kommer inte ihåg någonting om jag inte skriver för hand”, säger Sam Sågfors till ÅU.

Men visst finns det utmaningar med att dissa skärmarna. Det tar längre tid att skriva för hand för de flesta, anteckningar och material måste organiseras och distribueras på annat sätt, och generellt innebär det såklart en stor förändring om man tidigare använt mest digitala lösningar.

Och att plocka bort skärmarna innebär inte per automatik att alla plötsligt lär sig bättre. Och skolor och utbildning utan den digitala verkligheten är givetvis inget alternativ. Men Åbo Akademis uppmärksammade kursval påminner oss om att ny teknik inte kan ses som en frälsare, som ersätter klassiska inlärningsmetoder och undervisning.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp