
Skatteundantaget ingen självklarhet
I och med införandet av den nya tullkodexen kommer ytterligare en faktor som gör det svårare att ha ett åländskt skatteundantag.
Undantaget för med sig taxfree och ett trafikutbud av sällan skådat slag för ett så litet ö-samhälle. Men listan av negativa konsekvenser blir allt längre och vi kan inte blunda för att vi en dag kanske måste omvärdera vår skatterelaterade särställning.
Den nya tullkodexen, som stegvis införs under första halvåret 2021, kommer att medföra stora olägenheter för Åland i handeln med fastlandet. Dagstidningar kan stoppas, presenter fördyras – och samtliga försändelser måste förtullas på nätet innan de kan skickas.
Tumskruvarna dras åt kring den åländska skattesärställningen.
När Finland anslöt sig till EU valde Åland att följa med in i unionen under vissa förutsättningar. Ett av villkoren var möjligheterna att via fortsatt taxfree-försäljning ombord på färjor i trafik till och från Åland säkra basen för en livskraftig ö-ekonomi. Men skattegränsen mellan landskapet Åland och övriga Finland, samt mellan landskapet och andra EU- länder innebär också att försäljning och leverans av varor mellan EU:s skatteområde och landskapet Åland omfattas av samma exportförfarande som handeln med tredjeland.
Det har enligt Företagarna på Åland lett till att Ålands BNP inte längre växer i takt med befolkningsökningen och exportinriktade företagare i landskapet inte har en chans att konkurrera med omvärlden inom e-handeln.
Men skatteundantagskritiken uppskattas inte av rederierna som säger att man inte kan upprätthålla den trafik vi har i dag om man frångår skatteundantaget och på så vis tar bort grunden för taxfree-handeln.
”Vi skulle se färre anlöp per vecka än vi nu har per dag, och att resa till Stockholm över dagen till ett lågt pris kan man glömma fullständigt”, sade Eckerökoncernens vd Björn Blomqvist i början av 2020 när diskussionen var som hetast.
”Det ska man ställa mot att den här föreningen anser att vissa av deras medlemmar inte kan idka e-handel inom EU för att man inte klarat att hantera byråkratin. Men frågan är: vad är viktigare?” sade Viking Lines vd Jan Hanses.
Det är en bra fråga. Vad är viktigare?
Under 2020 har vi sett konsekvenserna av en minskad trafik och färre turister. Viking Lines passagerarmängder sjönk med 70 procent förra året. Frakttrafiken slog dock volymrekord på vissa rutter, men enbart frakttrafik täcker inte de rörliga kostnaderna för driften.
Samma år har nu gått till historien som det varmaste året någonsin uppmätt, på delad förstaplats med år 2016. Klimatkrisen är mer akut än någonsin och det går inte att blunda för att sjöfarten är en av Ålands stora klimatbovar. Rederierna är medvetna om detta och gör ett hedervärt arbete med att bli grönare, men den överdrivet täta trafiken på Östersjön är ett gissel ur både klimat- och miljöperspektiv.
Man orar sig för att turismen på Åland ska drabbas av slopad taxfree och färre turer. Men som läget är nu har båtturisterna inte haft mycket incitament att stiga av färjorna för att verkligen uppleva Åland. Gotland, som landskapsregeringen har satt som målbild för den åländska turismen, har inte taxfree-trafik men är ändå en turistdestinaton av rang.
Turismbeteende är också trendkänsligt och måhända kryssningsresor med syfte att bunkra alkohol och spela bingo är på väg ur tiden. Rederierna kunde kanske satsa på exklusivare resor med upplevelsepotential, ändra rutter (såsom de gjort under 2020) och nicha om sin verksamhet för att passa den mer miljömedvetna och nordiskt inriktade resenären.
Men man kan inte blunda för konsekvenserna slopad taxfree skulle ha för den gemene ålänningen som högst troligen inte kommer ha samma billiga transportutbud till förfogande. Vi skulle bli mer isolerade och arbetspendling försvåras.
I Norge, som liksom Åland räknas som tredjeland vid handel med EU, har det i åratal höjts röster mot taxfree-försäljningen på flygplatser som möjliggjort en tät flygtrafik i det avlånga landet. Skattelättnaden gör att norrmännen kan spara in hela flygbiljetten genom att köpa alkohol och tobak.
”Taxfree ödelägger miljön och folkhälsan och måste avskaffas”; konstaterar miljöföreningen Framtiden i våra händer.
Med sig på tåget har de nu två av Norges tre regeringspartier.
Skatteundantaget har länge varit en åländsk helig ko, men kanske är det inte lika självklart i dag som det var för 25 år sedan? Förutsättningar har ändrats, samhället förändras och en vacker dag kanske fördelarna med skattegränsen inte längre väger lika tungt som nackdelarna. Det måste vi vara förberedda på.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.