Letar du sommarlektyr för hängmattan? Då finns näpna 1 600 färska sidor om världens hav att förkovra sig i. Annars läser du Nya Ålands ledarsida som sammanfattar läget för dig. Trevlig Östersjösommar!
I dagarna släppte FN sin senaste World Ocean Assessment, en pulstagning på världens hav. 550 experter från 86 olika länder har sammanfattat läget på 1 600 sidor.
Bland de mest dramatiska förändringarna som listas är, föga förvånande, effekterna av den globala uppvärmningen. Havsnivåhöjningen har ökat med det dubbla mellan 2015 och 2023 och temperaturerna i Arktis stiger fyra gånger snabbare än det globala medelsnittet. Arealerna av så kallade ”döda zoner” (som vi har mycket av i Östersjön) omfattar idag 4,5 miljoner kvadratkilometer. Havstemperaturen fortsätter stiga till följd av upphettningen, där Östersjön värms upp näst snabbast i hela ärlden.
Haven täcker 70 procent av planeten, producerar 50 procent av vårt syre och är världens största, sammanhängande ekosystem. Haven har hittills buffrat en del av klimateffekterna genom att absorbera extra värme och koldioxidutsläpp, men det har stor påverkan på livet under ytan. I Östersjön ser vi förutom effekter på arter och ekosystem också en ökning i algblomningar på grund av värmen. I rapporten konstateras att algblomningarna tidigarelagts med en till två veckor över de senaste två årtiondena. Finlands Miljöcentral har inför sommaren gått ut och varnat för omfattande blomningar i öppna havsområden.
Andra stora hot mot världens hav som rapporten fokuserar på är bland annat föroreningar och industriellt fiske.
En nyhet för denna ledarredaktion var den stora mängd föroreningar som sjöfarten bidrar med utöver barlastvatten och gråvatten. Fartygstrafiken står exempelvis för 40 procent av all koppar som hamnar i Östersjön. Koppar är i höga koncentrationer giftigt för vattenlevande organismer.
Men även om trycket på våra vatten ökar från många håll på vår så ökar faktiskt också skyddet. I år antogs FN-konventionen ”High seas treaty”, som ska skydda två tredjedelar av de globala haven som ligger utanför länders egna zoner. Rapporten räknar också till 56 andra typer av avtal och konventioner med syfte att värna haven.
Men det konstateras att det behövs bättre koordinering, samordning och mer internationellt samarbete.
Här har Europaparlamentet i maj visat framfötterna då de uppmanade EU-kommissionen och medlemsländerna att vidta akuta åtgärder för att återställa Östersjöns ekosystem. Betänkandet antogs med 337 röster för och 178 emot. Man vill bland annat analysera fördelningen av fiskekvoter och dess möjliga inverkan på fiskbeståndens hållbarhet för att undvika ytterligare minskningar av bestånden.
”Efter år av oansvarig förvaltning och politiska misslyckanden skickar Europaparlamentet äntligen ett tydligt budskap till EU-kommissionen och EU:s regeringar: business as usual är över. Östersjön kan inte överleva fler tomma löften och försenade åtgärder. Det är dags att återuppbygga vårt hav”, sade havskämpen och Europaparlamentets svenska föredragande Isabella Lövin (De gröna/EFA) om beslutet.
Finlands gröna EU-parlamentariker Maria Ohisalo ger i en krönika för Nya Åland i veckan kollegan Lövin beröm för sitt långsiktiga arbete. Ohisalo kallar betänkandet historiskt och att det ”äntligen kräver verkliga åtgärder för att rätta till situationen”.
Vi går nu sommaren till mötes, en tid där vi tenderar vara väldigt havsfokuserade. Det är strandliv, båtliv och skärgårdsliv som gäller. Ingen annan säsong är vi så medvetna om havet.
Med fler riktade åtgärder, skärpta regleringar och mer samarbeten kan vi förhoppningsvis få njuta av fler semestrar vid vattnet. Om du ser en politiker på stranden kan du bra påminna dem om detta! Dra ditt strå till stacken genom att tänka klimatsmart, minimera kemikalie- och plastanvändning, välj giftfria båtbottenfärger, ät rätt fisk, skräpa inte ner, bada inte med solkräm och förstås – kissa inte i havet.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
