Att få resa, upptäcka nya platser och lära känna andra kulturer utgör en av livets största lockelser för många av oss. Samtidigt vet vi att resande och massturism utgör en del av den ohållbara livsstil som medverkar till uttömmandet av resurser i världen och att planeten kippar efter andan. Går det då att resa med (rent) samvete?
Så här i semestertider står många inför en länge efterlängtad och dyrbar semesterresa, medan andra kanske börjar planera för höst- eller vinterresan till solen ute på stugan. Samtidigt rapporterar medierna om extrema värmeböljor och temperaturrekord i Europa och annorstädes, om accelererande klimat- och naturkatastrofer, om akut torka och översvämningar, om lokalbefolkningars rop på hjälp och vädjanden till följd av utarmandet av vattenresurser och annan överexploatering av deras hemorter på grund av en alltmer ohållbar massturism.
Att resa och turista under sådana förutsättningar blir av nödvändighet en samvetsfråga. Resande och turistande är inte en mänsklig rättighet, utan ett privilegium. Och med privilegier medföljer ansvar.
Denna insikt, och medvetenhet om förutsättningarna, innebär således att planerandet och genomförandet av icke livsnödvändiga semesterresor ovillkorligen involverar frågor om etik och moral. En brottningsmatch med det egna samvetet, helt enkelt.
Att resa och turista med helt rent samvete ter sig hart när omöjligt; allt vad vi företar oss lämnar ju något slags klimatavtryck och andra fotspår. Men möjligheten att resa och göra sig nya upplevelser ter sig ändå nästintill som livsnödvändig för många. Och det går ju faktiskt att resa på olika sätt; om inte fullständigt hållbart så i alla fall mindre ohållbart; om inte med rent samvete så i alla fall med lättare samvete.
Grundläggande är naturligtvis vart, när och hur man väljer att resa. Väljer man ett resmål dit man kan ta sig med tåg eller bil, går det att välja bort flyget? Men att semestra med samvete är så mycket mer än att bara välja bort flyget. Just nu märks en snabbt växande trend av ”ansvarsfull turism”, men vad innebär då det?
”Det handlar om att resa på ett sätt som minimerar negativ påverkan på miljön, respekterar lokal kultur och den lokala ekonomin. […] Det handlar också om att vara medveten som turist om hur resandet påverkar platser och människor man besöker”, förklarar Lotta Braunerhielm, docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet. I praktiken innebär det att undvika att belasta de redan mest överexploaterade och pressade turistorterna, speciellt under högsäsong då lokalbefolkningen går på knäna och vattenförsörjningen och andra resurser riskerar att kollapsa.
Hur man väljer att bo, äta och konsumera är också avgörande: ”Det handlar även om att exempelvis gynna det lokala och att ta det lokala som en möjlighet att uppleva något nytt. Boende är en del, det vill säga att välja mer lokala boenden än stora hotellkedjor, att välja den lilla lokala restaurangen istället för snabbmatskedjor eller att välja gårdsförsäljning.”
Ett ansvarsfullt resande handlar alltså om att tänka ett steg längre, och kanske att reflektera och tänka över sina egna drömmar och mål: ”Många turister sätter sin ’bucket-list’ före ansvarsfullhet”, säger Fredrik Hoppstadius, lektor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.
Att undvika massturismens fällor och i stället åka till en mindre belastad ort, att välja familjeägda pensionat och lokala restauranger i stället för internationella hotell- och snabbmatskedjor, gynnar både resenären och lokalbefolkningen. Som turist slipper man stressen med långa köer, solstolskrig och dålig mat till hutlösa priser, samtidigt som konsumtionen gynnar den lokala besöksnäringen utan att överexploatera orten. På så sätt kan vi turister bidra till att bevara platsers kulturella och miljömässiga värden, snarare än att slita på dem, samtidigt som vi själva får en mer meningsfull upplevelse: ”Ett enkelt sätt när vi har semester är att dra ned på tempot och på våra egna krav […]. Försök att göra saker långsammare och välj mer medvetet – hyr en cykel istället för en bil exempelvis. Du kan försöka att skapa en mening med var du är någonstans och uppleva nyanser och skillnader där du befinner dig. Några frågor du kan ställa dig själv: Hur ser den plats du besöker ut i relation till en annan? Vad har den här platsen för bakgrund? Varför ser det ut som det gör här? Vad kan du lära av platsens kultur och vad utrycker lokalbefolkningen om platsens särart?” säger Braunerhielm.
Ansvarsfullt resande kan också vara en källa till stolthet: ”Mitt ansvar som turist ger också en mening och en stolthet över mina egna val. Man blir inte längre en turist som konsumerar ett hållbart paket utan en medveten turist som tar ansvar för sig själv, platsen man besöker och hur man reser”, säger Hoppstadius.
Vill vi resa, bör vi alltså välja att resa med lätt samvete, för att något travestera Tove Jansson.
