Efterfrågan på elbilar – både nya och begagnade – har vänt upp igen efter att ha stagnerat några år. För det kan branschen tacka fossilbränslekramaren Donald ”Drill, baby, drill” Trump, vars framfart i Hormuzsundet kan ha gett klimatarbetet en oavsiktlig skjuts.
”Jag ser det som en klar följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuz-sundet. Konsumenterna har inte kunnat undgå det.”
Det säger Tero Kallio, vd på intresseorganisationen Bilimportörerna rf, till Hufvudstadsbladet. I skrivande stund har bensinpriset i Finland stigit till över 2 euro per liter, som en följd av den amerikanska presidentens, försiktigt sagt, oöverlagda attack på Iran.
Konsumenterna ser vartåt det lutar: de litar inte längre på att det alltid finns bensin och diesel i pumpen till överkomligt pris. De laddbara bilarnas – hybrider eller helt eldrivna – andel av nybilsförsäljningen i Finland uppgick i mars till 61,3 procent, upp från 55,4 procent i mars 2025. Samma utveckling märks ännu tydligare på andrahandsmarknaden: kedjan Wetteri sålde hela 82 procent fler elbilar i mars i år än i mars i fjol, enligt Hbl.
I hela Europa har försäljningen av elbilar ökat med 51 procent, med de nordiska länderna i täten. Italien har hört till bromsklossarna, men också där vänder efterfrågan upp. I Frankrike kan hushåll med lägre inkomster få statliga bidrag till att köpa elbil.
Den svenske energiekonomen Claes Hemberg jämför det som sker i dag med oljekrisen i början av 1970-talet. Enligt honom räcker världens lager av olja, bensin och diesel i bara 90 dagar.
”En effekt av oljekrisen 2026 lär bli krav på större lager världen över. Tilltron till Persiska viken som en stabil källa har skadats, vilket i sig innebär dyrare drivmedel framöver – det är som bekant inte gratis att lagra stora volymer”, skriver han på Bluesky.
Claes Hemberg förutspår att priset på bensin och diesel parkerar sig 10-20 procent över den nivå som gällde före USA:s angrepp på Iran, i flera år framöver.
”Att andelen elfordon växer borde pressa priset på sikt, men att komma tillbaka till prisnivåerna före Hormuzkrisen kan ta lång tid. Precis som 1973 tvingas vi nu se på världen med nya ögon,” skriver han.
Råvaruanalytikern Christian Kopfer är inne på samma linje i en intervju i Dagens Nyheter.
”Det är inte rimligt att fortsätta som om ingenting har hänt när det är stor brist i hela världen,” säger han, och förutspår att ransoneringar på diesel och bensin införs till sommaren i Sverige och övriga Europa, samt att privatbilismen får ta den största smällen.
Flygresenärer bör också vara vaksamma. I torsdags flaggade Internationella energirådet, IEA, för att om Hormuzsundet förblir stängt så tar lagren av flygbränsle slut om sex veckor. Den givna konsekvensen blir i så fall att flygbolagen börjar ställa in resor. Och resenärer kan inte vara säkra på att få kompensation. Det beror på om det ökade priset på flygbränsle går att se som en extraordinär omständighet, utanför flygbolagets kontroll, eller inte.
Om man ändå måste flyga så är de sakkunnigas bästa tips att undvika resor med mellanlandningar. ”Ta ett direktflyg och be en stilla bön för att det kommer finnas bränsle också när du ska flyga hem”, säger flygexperten Jan Ohlsson till DN.
Peter Alestig, som skriver om klimat i DN, ställer frågan om världen faktiskt är nu på väg att fasa ut de fossila bränslena på riktigt. I fredags inleddes ett internationellt klimatmöte i Santa Marta i Colombia. Det är ett annorlunda möte på det sättet att varken USA, Ryssland eller Saudiarabien är med: pålitliga sabotörer av allt som reducerar klimatskadliga utsläpp. De deltagande länderna utgår i stället från att deras trygghet och självständighet ökar när de inte längre är utlämnade åt despotiska regimers nycker och infall. Lägre koldioxidutsläpp står kanske inte allra högst på allas prioriteringslista, men det kan kvitta ifall det ändå blir resultatet. Klimatet bryr sig inte om uppsåt.
Sammantaget: vi som kör bensinbil får snart börja fundera på bussen eller cykeln i stället. Och den som har bokat en flygbiljett till södern i sommar får ha starka nerver.
Det lär kallas ”positiv externalitet” när en åtgärd får en oväntad eller oavsiktlig gynnsam effekt på något helt annat. Så om du redan har bytt ut oljepannan mot bergvärme och bensinbilen mot en hybrid- eller elbil: tacka Trump för att den affären blev ännu mer lönsam än den var från början.
