Forskare larmar om ”ätbara substanser”
Läsk, snacks, godis, industribakat kaffebröd, frukostflingor: ultraprocessad mat (engelsk förkortning UPF) fyller hyllorna i livsmedelsbutikerna och bensinmackarna. Innehållande tillsatser avsedda att göra produkterna mer aptitliga och billigare att producera. Men forskning visar – som man kunde ana – att de sällan är bra för våra magar.
Forskare har utarbetat klassificeringssystemet Nova, som anger processningsgrad från 1 till 4. Livsmedel i kategori 4 är de mest processade. Ingredienserna är billiga – mycket socker, fetter och salt – och produkterna har lång hållbarhet. I databasen Open Food Facts, sammanställd på frivillig basis, kan vem som helst gå in och se vilka livsmedel som är mer eller mindre processade. Många av produkterna som dyker upp på sidan är bekanta från åländska butikshyllor. Pasta från Barilla och van Houtens osötade kakaopulver hör till kategori 1. Lindts chokladkaka är en 3:a, liksom även Heinz tomatketchup och Muttis tomatkross på burk. Nutella hör till kategori 4, tillsammans med Coca-Cola, mandelmjölk från Alpro och Pringles-chips.
”De flesta UPF-produkter är inte mat. De är industritillverkade ätbara substanser”, säger den brasilianska forskaren Fernanda Rauber.
Annars så kan man hålla forskarnas tips i huvudet: är det någon av ingredienserna som ingen har hemma i sitt eget kök, som till exempel hydrolyserat protein, palmolja, fruktos, maltodextrin eller emulgeringsmedel? I så fall är det antagligen en UPF-produkt. En annan varningsflagg är att produkten är märkt med ”rik på fiber” eller ”rik på protein”: om det behöver sägas så är det i sig misstänkt. Och veganer som vill undvika UPF bör se upp med produkter som marknadsförs som substitut för kött eller ost.
UPF-produkterna är som sagt billiga, lättillgängliga och tidsbesparande. Plus förstås att de smakar gott, de har en tilltalande konsistens och framkallar ett starkt sug efter mer. Men två nyliga undersökningar visar att de ökar risken för – inga poäng för att gissa vad som kommer härnäst – högt blodtryck, hjärtsjukdom och stroke. Liksom även övervikt, diabetes, depression, demens och dålig tandhälsa. Chris van Tulleken, infektionsläkare vid University College London Hospitals och författare till boken ”Ultra-processed People”, anser att UPF-produkterna borde behandlas som cigaretter: de ska vara hårt beskattade, de ska inte få marknadsföras till barn och de ska förses med varningstexter.
Chris van Tulleken har ett särskilt ont öga till läsk:
”Oavsett om läsken är kalorifri eller inte så fräter den på tänderna, och om de innehåller fosforsyra så fräter de på skelettet också”.
Alla forskare är dock inte lika oroliga. Andreas Håkansson, forskare i livsmedelsteknik vid Lunds universitet, försvarar livsmedelsindustrin.
”Utan olika former av industriella processer hade jordens växande befolkning knappast haft mat på bordet. Inte bara det, med hjälp av industriell bearbetning kan vi öka näringsinnehållet eller få fram livsmedel av sådant som annars skulle ha slängts eller blivit till djurfoder”, sa han till forskning.se i februari förra året.
Andreas Håkansson anlade också en socioekonomisk aspekt på frågan:
”Vi måste också komma ihåg att industriell livsmedelstillverkning alltid huvudsakligen gynnat de minst bemedlade i samhället. De med pengar, tid och kulturellt kapital har alltid rynkat lite på näsan åt den här vulgärt billiga och lättlagade maten. Till skillnad från många andra fördomar har den här dock fått blomma ut relativt förbehållslöst.”
Jo, det är sällan uppbyggligt att se högutbildade, hälsomedvetna debattörer läxa upp de förment mindre pålästa konsumenterna av billig skräpmat. Som i Sverige i våras, när SvD-kolumnisten Lena Andersson såg sig manad att påminna om hur billigt och bra det är med havregryn och linser. Men att den industriella livsmedelstillverkningen mest gynnat de fattigaste stämmer nog inte helt. I Finland är fetma vanligare i de socioekonomiskt eftersatta regionerna än i säg Nyland, och mönstret är liknande i andra länder.
Kanske skulle folkhälsan gynnas om livsmedel beskattades utifrån längden på innehållsförteckningen. Då skulle färska hallon vara billigare än hallonskallar.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
