Gör inte närproducerat till en lyxvara
I tisdags släppte PTT, en forskningsgrupp för jordbruks- och livsmedelsekonomi i Finland, sin prognos för våren. De finländska livsmedelspriserna förväntas stiga med 11 procent i år, men för många produktgrupper kan det bli betydligt mer. Rapporten drar slutsatsen att vi får den högsta prishöjningen på mat sedan EU-inträdet.
Inte särskilt uppmuntrande för den som redan känner av stigande bränslepriser, elpriser och boräntor.
Det här beror inte enbart på kriget i Ukraina. Bakom ligger en rad händelser i försörjningskedjan, där ökade transport- och foderkostnader redan tynger producenterna. På grund av förra årets dåliga skörd i Finland är spannmålslagren redan små. PTT slår fast att för att nå en normal årsskörd måste all lönsam mark sås och användningen av gödselmedel optimeras. Det sker till höga insatspriser, framför allt det höga priset på konstgödsel.
Likaså kan de kraftiga kostnadsökningarna leda till produktionsuppehåll inom köttproduktionen i EU.
Slutsatserna kring konstgödsel gäller hela Finlands marknad och kan förstås diskuteras för Åland. Flertalet har redan köpt det de behöver för den här växtsäsongen, eller använder andra gödselmetoder.
PTT noterar också att en betydande ökning av livsmedelspriserna kommer att återspeglas i konsumenternas köpbeteende. När inflationen stiger, då sjunker realinkomsten – vilket försvagar konsumenternas köpkraft och innebär att hushållen går över till att konsumera billigare produkter.
Stigande matpriser har störst inverkan på låginkomsthushåll, där maten redan står för en stor del av hushållens disponibla inkomst. Mat är en klassmarkör, trots att vi totalt sett spenderat en allt mindre andel av våra pengar i matbutiken de senaste 40 åren.
På min näthinna från förra sommaren finns två stora potatisbehållare i en större mataffär. Den ena var fylld med närodlad åländsk potatis, den andra innehöll importerad potatis till halva priset. Eller rättare sagt så var den billigare potatisen helt slut.
Jag har sett liknande effekter på bröd, chark- och mejeriprodukter när prisglappet mellan närproducerat och storproducerat blir för stort. När prisskillnaden krympt väljer fler konsumenter lokalt eller ekologiskt.
Här finns också en kundpsykologi som du utsätts för dagligen i matbutiken. De flesta som får välja mellan flera varianter på samma produkt ratar både budget- och premiumvarianter om det finns ett mittenalternativ som upplevs som prisvärt.
Inte sällan har butiken också bäst marginal på just det alternativet. Av en händelse så råkar det också finnas i rätt ögonhöjd.
Effektiv prissättning är ett måste för både producenter och butiker, men här finns en ständig översyn att göra vad gäller mixen av volymer, marginaler och vad man tror kunden är beredd att betala. Dels behöver producenterna täcka ökade kostnader för att överleva. Dels kan det som är producerat på Åland inte upplevas som en lyxvara när det nationella behovet av självförsörjning växer. För så blir det om ökade kostnader rakt av landar på konsumenten.
I de intervjuer jag gjort om ökande matpriser den senaste tiden har jag ställt frågan om närproducerat kommer bli mer eftertraktat när transportkostnaderna på importerade varor slår igenom. Svaret varierar.
Men det bygger på att hushållen känner att de har råd.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
