Ett speciellt år går mot sitt slut
I morgon kväll lämnar vi år 2020. Det har varit ett historiskt år, på alla möjliga mätbara sätt.
EU:s förbud av vårfågeljakten , den misstänkta bulvanhärvan i Obunden samling, nyfunna hål i Estonias skrov, letandet med ljus och lykta efter en åländsk finansminister, politiska bråk om bro, tunnel och hybridfärja, misstroende mot Finlands utrikesminister, ett presidentval och kampen för minoriteters rättigheter i USA, förödande bränder världen över, en eskalerande klimatkris och en global biodiversitet i fritt fall, lösningen av mordet på Olof Palme (med en påstådd Ålandskoppling), brexit, metoo-män som föll, två Viking Line-grundstötningar och två historiska Åland United-guld.
Allt detta och mycket mer har Nya Åland skrivit om under det senaste året. Ovan nämnda nyheter hade alla potential att bli årets stora nyhetshändelse, men har överskuggats av coronakrisen.
Kommer ni ihåg att vi bunkrade toalettpapper under några intensiva dagar i mars? Kommer ni ihåg ålänningarna som satt i karantän på Kanarieöarna? Det kunde mycket väl ha stannat där. Det är sällan som de stora globala kriserna faktiskt också når Åland. Men den här gången fick inte ens vi någon respit. Pandemin är hittills uppe i 80 miljoner fall och har lett till drygt 1,7 miljoner dödsfall världen över.
Det har varit ett historiskt år , på alla möjliga mätbara sätt.
Sysselsättningssiffrorna för Åland är historiskt låga, det förväntade bnp-tappet historiskt högt. Vår navelsträng sjöfarten har drabbats hårt vilket också har lett till en tvärnit för vår ack så viktiga turismsektor. För första gången behöver det offentliga Åland gå till banken för att klara de löpande utgifterna.
Den nationella beredskapslagen som trädde i kraft i våras var den största politiska prövningen i år. Där finns många lärdomar att hämta – som till exempel att självstyrelsens ståtliga formuleringar i skarpt läge kan bli ord som inte efterföljs i handling. Det krävs både brobyggande och en allt tydligare bevakning av de åländska intressena när det gäller självstyrelsen i framtiden.
När Europa stängde sina inre gränser blev den finländska gränsen mot Sverige för första gången på mycket länge något annat än en imaginär och betydelselös linje på kartan eller på sin höjd en skylt i hamnen.
Bara en sådan sak att den fria europeiska rörligheten sattes ur spel är historiskt så det bara förslår. Också det fick ålänningarna, som vanligtvis är ett resande folk men som är ännu mer beroende av att människor reser hit, känna av.
Pandemin har utmanat det som vi har tagit för givet. Vår rätt att träffa andra människor, vår rätt att resa, vår rätt att själva besluta vad som är bäst för oss. En inskränkning i så gott som alla delar av det liv som vi har vant oss vid under mycket lång tid.
Ensamhet och avsaknad av sysselsättning är två av de värsta följderna av pandemin, de kan få långtgående konsekvenser för den åländska folkhälsan och bör prioriteras på samma sätt som de mest akuta krisåtgärderna.
Det har varit ett utmanande år , det har inte undgått någon. Men bara för den sakens skull har det här året inte saknat ljuspunkter och glädjeämnen. Vardagen har för många erbjudit tid till en omstart, tid för familjen och en chans att komma undan en hel rad måsten som vanligtvis är svåra att undvika. I det tysta, medan krisen har härjat, så har fiskeprojekt förverkligats, käpphästar har ryktats och ridits och nysatsningar i näringslivet har gjorts. Robinsonstatyetter har vunnits och utställningar har genomförts.
Det är säkert inte alls lika många som kommer ihåg de viktiga positiva stunderna, en bråkdel har fastnat i Nya Ålands fotografers kameraspeglar. Och därför väljer vi att berätta om positiva nyheter nu när året ska sammanfattas.
Vi är inte ute ur krisen än, men vi måste komma ihåg att livet ändå fortsätter.
Gott nytt år.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
