Efter en misstänkt gruppvåldtäkt i USA har sociala medier fyllts med hashtaggen ”I am Jane Doe”. Rörelsen vill skydda offrets identitet och förmedlar samtidigt tusentals kvinnors upplevelser av sexuella övergrepp, likt metoo-rörelsen som tog fart för 10 år sedan.Händelsen indikerar att vi efter 10 år fortfarande står och trampar på stället.
2024 utreddes en misstänkt gruppvåldtäkt på Cornell University i USA. Eftersom offret nu i september 2026 har stämt universitet har fallet offentliggjorts för första gången, och därmed blivit aktuellt på nytt.
Offret, under pseudonymen Jane Doe, åkte till en studentförening under namnet Chi Phi efter en utekväll då hon ska ha varit kraftigt berusad, skriver Svenska Yle som rapporterar händelseförloppet från 2024. Hon ska vid det här tillfället ha gått med på sexuellt umgänge med två män från studentföreningen.
Situationen uppges ha spårat ur snabbt då en av männen marknadsfört att kvinnan var ”tillgänglig” till en snapchat-grupp med närmare 60 studerande män, gruppmeddelanden som sedan delats med amerikanska nyhetsmedia. Efter meddelandet ska det totalt ha varit sju män som våldtagit Jane Doe, och ingen av männen i gruppchatten ingrep. Enligt Jane Doe blev hon drogad under våldtäkten, som uppges ha pågått i sju timmar.
Den första utredningen av fallet ledde aldrig till något då Jane Does vittnesmål bedömdes vara otydligt, något som inte är ovanligt för utredningar av våldtäkt. Det som däremot nu väckt uppmärksamhet är universitetets egen utredning från 2024, som ledde till att två av de misstänkta stängdes av tillfälligt och resten fick skriva uppsatser som ”straff”. Kritiken mot universitet är minst sagt rimlig, straffet att skriva uppsatser till följd av en misstänkt gruppvåldtäkt på sju timmar känns som en förolämpning mot offret.
I protest mot jakten på kvinnans identitet på sociala medier spreds hashtaggen ”I am Jane Doe” som en löpeld. Pseudonymen Jane Doe är vanlig i känsliga rättsfall då man vill förbli anonym, och i ett så här omtalat fall blir anonymiteten extra viktig för kvinnans säkerhet.
Det handlar om tusentals kvinnor som lägger upp videor där de säger att de är Jane Doe, dels för att skydda det riktiga offrets identitet men även för att dela med sig av sina egna erfarenheter av övergrepp.
Det hela känns skrämmande bekant. Det här är nämligen snart 10 år sedan metoo-rörelsen tog fart på sociala medier 2017. Likt då så delar kvinnor, men även män, åter igen med sig av de övergrepp som de varit med om. Det är positivt att folk nu känner att de kan och vågar dela med sig av sina upplevelser, samtidigt är det nedslående att se omfattningen av övergrepp som fortsättningsvis inträffar.
I brist på statistik att jämföra med från 2017 till 2026, är det mest relevanta alternativet statistik från EU:s byrå för grundläggande rättigheter, som har en rapport från 2014 och en från 2024.
Rapporterna visar att 47 procent av kvinnorna i Finland uppger att de varit med om fysiskt eller sexuellt våld någon gång i sitt liv år 2014, medan motvarande siffra från 2024 är 57. I stora drag kan man säga att det inte skett någon förbättring med åren. Bara på Åland utsattes 39 personer för sexualbrott år 2025, enligt Åsub. 36 av dessa var kvinnor och tre var män.
Även om händelsen på Cornell University är extrem, så skulle det vara naivt att säga att liknande fall inte skulle kunna hända i Finland. Faktumet kvarstår att Finland toppar listan i hela EU när det gäller fysiskt eller sexuellt våld mot kvinnor. Studentkulturen i Norden är inte heller problemfri. Hur jämställt man än vill påstå att Finland är så betyder det inte att kvinnor är säkra.
Något som känns väldigt talande är bara själva diskursen kring kvinnors säkerhet. Än i dag ligger fokuset på hur kvinnan kan undvika övergrepp, och inte på att förövarna för övergreppen behöver ändra sitt beteende. Kanske det är dags att byta tillvägagångssätt, då det som görs nu så tydligt inte fungerar.
Det är lätt att känna sig uppgiven när åren passerar, rörelserna kommer och går, och sexuellt våld förblir ett problem som alla vet om, pratar om och ändå inte gör något åt. Något så banalt som samtycke behöver uppenbarligen läras ut i en mycket större utsträckning – oavsett ålder.
Problemet känns kanske uttjatat, tröttsamt att läsa om, eller så orkar man inte bry sig längre. Men sen kommer det fram att 60 unga män diskuterat en misstänkt pågående gruppvåldtäkt. Och inte en enda av de 60 männen ifrågasatte situationen på sju timmar. Då är ignorans inte ens ett alternativ.
Metoo-rörelsen:
Metoo-rörelsen fick sitt genombrott 2017 när skådespelaren Alyssa Milano gick ut i sociala medier och uppmanade alla kvinnor som någon gång ofredats sexuellt svara på hennes tweet med orden ”me too”. Detta i samband med att Hollywoodproducenten Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt av ett antal kvinnliga skådespelare, något som tystades ner av filmindustrin.
Det här ledde till att hashtaggen metoo blev viral på sociala medier i syfte att uppmärksamma omfattningen av sexuella trakasserier och motverka den tystnadskultur som så länge funnits. Rörelsen blev särskilt stor i Sverige, där man samordnade 65 av de branschbundna metoo-uppropen.
Rörelsen fick även stor spridning på Åland, då uppropet Ålandockså offentliggjordes med 1 500 underskrifter av åländska kvinnor.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
