Oönskade AI-översikter strösslas över våra skärmar, och går sällan eller aldrig att lita på. Men tyska mediemyndigheten Zak har tagit strid mot Google i frågan, medan bibliotek i USA har börjat erbjuda besökarna en ny service: lära ut hur man fimpar AI i mobilen.
Google lanserade förra våren sin AI-översikt för användare i Europa. Den innebär att när du gör en sökning på Google så skedmatas du med en sammanfattning av sökresultaten, gjord av Googles AI-program Gemini och presenterad överst på sidan, ovanför de riktiga sökresultaten. Följden har blivit att många användare nöjer sig med Geminis sammanfattning, i stället för att gå till någon av de egentliga källsidorna.
Men techjättarnas AI-verktyg går inte att lita på. I höstas publicerades en studie där 22 public service-bolag i 18 länder rankade tillförlitligheten i de svar som AI-verktygen Gemini, ChatGPT, Copilot och Perplexity gav på frågor som rörde nyheter. Resultatet imponerade inte: 45 procent av AI-verktygens svar innehöll minst ett allvarligt fel, och 81 procent hade någon form av brist.
”Felen kunde vara sammanfattningar, inkorrekta citat och länkar till källor som inte existerade. I flera fall hittade AI-tjänsterna också på källor eller hänvisade till publiceringar och länkar som inte existerade”, skrev SVT Nyheter på sin hemsida efter publiceringen av resultatet.
Det är inte så att verktygen inte blir bättre: brittiska BBC gjorde två jämförande undersökningar av tre AI-verktyg, och kunde påvisa att andelen allvarliga fel i den andra undersökningen hade minskat från 51 procent till 37 procent. I varje annan sektor skulle en uppfinning som fallerar 37 gånger av 100 dras tillbaka direkt. Men inte AI.
Dagens Nyheter skrev den 15 juli om hur tyska mediemyndigheten Zak (Kommission für Zulassung und Aufsicht) kom fram till att Google är juridiskt ansvarigt för Geminis vilseledande sammanfattningar. Google tänker överklaga.
”Våra AI-drivna sammanfattningar förhöjer sökupplevelsen i Tyskland – de hjälper användare att upptäcka nytt innehåll och att ställa följdfrågor,” säger en talesperson för bolaget, citerad av Reuters.
Det är väl sant på ett sätt, om det ”nya innehållet” är rent nys och användarna tvingas ställa följdfrågor för att få fram riktiga fakta i stället för hallucinationer. Men som konstaterat så nöjer sig många med de svajiga AI-översikterna. Wikipedia – internets kollektivt och frivilligt hopsamlade och uppdaterade faktabank om det mesta – har börjat tappa användare sedan AI-översikterna av sökresultat lanserades. Sajten tvingas även mata techbolagens AI-system med information som de slukar och spyr upp i ofullständig, förvanskad form i nästa led.
Dessutom är Trumpregimen, MAGA-rörelsen, Elon Musk och hela det anhanget på krigsstigen mot Wikipedia – en rätt säker indikation på att Wikipedia är en överlägsen källa för alla som vill ha fakta hellre än bludder. Författaren Bill Adair, som skapade faktagranskningssajten PolitiFact och som håller på att skriva en bok om Wikipedia, säger i New York Times:
”Det viktigaste att förstå om Wikipedia är att den på riktigt är en demokrati. Den är stökig, den är bullrig, den fungerar ofta”.
Få av oss vanliga användare har bett om den här utvecklingen, och ännu färre – vill jag hävda – har någon reell nytta av AI i vardagen. Yngre människor är mer negativa och misstänksamma mot AI än vi medelåldringar. Inte konstigt: det är de som får allt svårare att hitta jobb där de kan göra sig själva rättvisa, där inte AI redan har tagit död på det roliga, mänskliga och meningsfulla.
I USA kan besökarna på vissa bibliotek få hjälp av personalen att avaktivera AI från sina telefoner och surfplattor. En insats för sanningen och folkbildningen i tiden. Och du kan själv här och nu slippa den AI-genererade sammanfattningen genom att lägga till ”-AI” efter ditt sökord. Eller byta sökmotor från Google till exempelvis Duckduck.go.
Bruce Schneier, IT-säkerhetsforskare vid Harvard University, filosoferar i en kolumn i The Guardian om hur vissa arbetsuppgifter är ”jobb” och vissa är ”gym”. Om det bara är en enkel sak – en ”jobbgrej” – som behöver göras för att andra, viktigare saker kan ske, använd då AI. Men:
”På samma sätt som vi kan ta trappan i stället för hissen, promenera i stället för att ta taxi, så kan vi välja bort AI för kognitiva saker, ”gymgrejer”, så att vi håller våra hjärnor i form. […] Det är slöseri att låta AI göra en gymgrej, för ingen blir vare sig klokare eller starkare.”
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
