I sommar testas flytande våtmarker av Ålands Vatten i Dalkarby träsk. – Det är vattenreningseffekten vi är ute efter, men också den biologiska mångfalden, säger Ann Nedergård.
Kasper Liljeström läser Miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi och jobbar i sommar vid vattenverket i Dalkarby träsk, Jomala, där han har fått i uppdrag att konstruera så kallade flytande våtmarker för Ålands Vatten.
Ålands Vatten brukar ta in en till två sommararbetare per säsong, vanligen studeranden inom biologi, kemi och naturvetenskap.
– Det jag har tyckt om mest på Ålands Vatten är att jag har fått vara jättesjälvständig i allting, berättar Kasper Liljeström.
Han presenterade idén för våtmarksbygget till sin chef, driftschef Thomas Eriksson, som visade vad de hade tillgängligt i materialväg.
Flytande Våtmarker
En flytande våtmark är en konstgjord plattform som fylls med vattenväxter för att genom deras rötter dra åt sig eller avvända näringsämnen från vattnet. Överlag är jordbruk, avlopp och regnvatten de stora bovarna bakom de näringsämnen som hamnar i vattnet.
I jämförelse med andra sjöar så mår Dalkarby träsk, där den första prototypen nu ligger, ganska bra.
– Det finns andra träsk som är i sämre skick, där behövs det kanske två flytande våtmarker per träsk, säger Kasper Liljeström.
Ann Nedergård, vattenstrateg och projektledare på Ålands Vatten, berättar att flytande våtmarker är en av åtgärderna för att förbättra vattenkvaliteten som man har tittat på tidigare. Man tittade även på hur liknande projekt i andra orter har sett ut.
– I Raseborgstrakten har man konstruerat en version med trästomme som bas och i Estland har man byggt en variant som liknar den åländska fast ännu enklare, säger hon.
Kasper Liljeströms stomme konstaterades vara välfungerande för våtmarken – det som återstod var att plantera växterna och sjösätta den.
– Jag tog våtdräkten med mig och rodde ut. Det var nog ett projekt att simma runt där i några dagar, jag har kunnat vara 6 timmar i vattnet åt gången helt lungt med våtdräkten, säger han.
Kasper Liljeström hade på förhand varit och spanat var de rätta växterna fanns, som han sedan med spade grävde upp och planterade på våtmarken.
Han prövade även våtmarkens flytkraft.
– Våtmarken har 150 kilo flytkraft just nu, säger han.
Växter mot övergödning
Växterna är tagna direkt från Dalkarby träsk och har olika styrkor.
– Det som är bra med att ta växterna rakt från träsket är att de redan har acklimatiserat sig till vattnet. Rötterna blir finfördelade och vissa kan växa upp till några meter i vattnet, säger Kasper Liljeström.
– Rotgardinen blir som en vägg som saktar ner vattenflödet, då sjunker partiklarna till botten, tillägger Ann Nedergård.
Den åländska prototypen består av mestadels återanvända material som Ålands Vatten redan hade nära till hands.
– Vi använde plastpallar som bas, sedan har vi sågat ut PVC rör som fungerar som flytdelar, berättar Kasper Liljeström.
Växterna fästs på en kokosmatta som håller dem på plats medan de växer. Kokosmattan liknar en vävsäck fast mer porös, och den används för att den är nedbrytbar efter många års användning. I det skedet som den har brutits ned så har rötterna redan hunnit etablerat sig.
Slokstarr, svärdslilja, kalmus och sjöfräken tillhör de växter som Kasper Liljeström har planterat i den nya flytande våtmarken. Sammanlagt finns där sex olika arter.
– Vissa av växterna är lite ledsna just nu, vilket är vanligt i början när de inte ännu är vana vid våtmarken, säger han.
Tanken är att de i lugn och ro får växa och vänja sig i vattnet, och kommer hoppeligen att ta sig om några år.
Man har låtit bli att plantera vass i våtmarken eftersom den är så konkurrenskraftig. Kasper Liljeström ville istället satsa på en biologisk mångfald. Man tror dock att vassen kan ta sig ombord på våtmarkerna av sig självt med tiden.
Nya insatser
År 2019 köpte Ålands Vatten in en färdig variant, tillverkad i Sverige, som är sex gånger större än den prototyp som Kasper Liljeström byggt i sommar. Våtmarken från Sverige sjösattes i Långsjön vid Grelsby Strand i Finström och flyter fortfarande där.
Företaget som tillverkade den första flytande våtmarken levererar inte längre till Åland, vilket var ännu en motivation bakom att konstruera en åländsk variant.
– Det är vattenreningseffekten vi är ute efter, men också den biologiska mångfalden, säger Ann Nedergård.
Man har sett att flera fåglar har valt att häcka på den flytande våtmarken ute i Långsjön i Grelsby.
– Då kommer de ju förstås undan flera predatorer när de är uppe på en flotte istället för strandkanten.
Planen är att man skördar biomassan som bildas vid våtmarken mot slutet av hösten – annars tar sig näringsämnena tillbaka ut i vattnet. Hittills har man dock inte skördat våtmarken i Långsjön.
Flytande våtmarker i liknande form och funktion som den Kasper Liljeström har byggt kan hålla upp till 20 år i vattnet.
– Det är återbruksmaterial och ett beständigt material som ska hålla länge, så vi är inte oroliga för mikroplaster, säger Ann Nedergård.
– Vi ser redan att det finns utvecklingspotential. Vi är jättenöjda att vi har hittat en modell.
Planen är att Kasper Liljeström ska tillverka ännu några stommar till i sommar för framtida bruk hos Ålands Vatten.
– Det är mycket troligt att vi kommer att plantera andra saker på dem, då ser man vilket täthet som fugnerar och vilka växter som tar sig eller inte. Det är nog ett år eller två innan vi har svar på det, säger Ann Nedergård.
Framtida sommarjobbare kan få i uppdrag att kolla upp hur det har gått för våtmarkerna.
– Om växterna börjar växa igen på sommaren så vet man att det har funkat, säger Kasper Liljeström.
Material för våtmarksprototypen
PVC-rör används för att skapa flytkraft.
Remmar håller våtmarken ankrad till en betongcylinder på sjöbotten.
Lastpallar av lätt plast utgör själva basen för våtmarken.
En kokosmatta täcker basen och på den planteras sedan växterna.
Ålands Vattens Vattentäkter:
Dalkarby träsk, Jomala
Långsjön, Finström & Jomala
Markusbölefjärden, Finström
Det är viktigt för Ålands Vatten att säkra sjöarna från övergödning och förorening, därför införs det åtgärder som de flytande våtmarkerna. Informationen är tagen från vatten.ax.
