Det är en vecka i skatternas tecken. På våra breddgrader pratas det om skattetoppen, på andra sidan Atlanten om miljardärskatt, närmare bestämt Kaliforniens miljardärskatt som föll. Men sista ordet om beskattning av superrika är långt ifrån sagt.
Prop 40 kallas det förslag som debatterats hett i USA den senaste tiden. Det handlar om ett förslag på en engångsskatt på fem procent på alla som bor i Kalifornien och som har en förmögenhet på mer än en miljard, cirka 250 personer. Syftet var att intäkterna skulle gå till sjukvård, skola och mathjälp. Man hoppades att skatten skulle kunna ersätta de cirka 100 miljarderna som delstaten kommer förlora i federala hälsovårdsstöd de kommande fem åren, tack vare Donald Trumps politik.
Fackförbund och progressiva politiker har ställt sig bakom förslaget – höggljutt emot står förstås miljardärerna.
För att slå ner förslaget kraftsamlade de rikaste i delstaten totalt 425 miljoner dollar för sin kampanj. Sergey Brin, en av Googles grundare, stod själv för 132 av dessa miljoner. Det är den dyraste oppositionskampanjen i Kaliforniens historia. De som kampanjade för skatten lyckades bara samla in cirka en tiondel av medlen som nej-sidan fick ihop.
Omröstningen genomfördes i samband med mellanårsvalet och resultatet blev klart denna vecka. Det blev ett nej. Enligt Associated Press Voter Poll så var majoriteten av de unga, under 30, för skatten. Äldre över 65 var tydligt emot. Hälften av hushållen som tjänar mindre än 100 000 dollar årligen stödde förslaget. 6 av 10 kalifornier som får mer än 100 000 dollar i året var emot.
Det var många fler än bara de superrika som var emot skatten. Bakom det fanns rädsla för miljardärflykt och skepsis kring hur medlen skulle distribueras rättvist.
”Proposition40 var ett ogenomtänkt experiment på vår delstats ekonomi, med lite eftertanke kring vilka problem det kunde orsaka”, sade nej-koalitionen i ett uttalande.
Ja-sidan var tydlig med att man upplever valet som ”köpt” och varnar för att skattestriden inte slutar här.
”Att köpa ett val är inte samma sak som att vinna en debatt. Miljardärerna har köpt sig själv en tillfällig vinst men de har inte köpt sig ett slut på debatten och detta är endast den första ronden”, säger kampanjföreträdare i ett uttalande i veckan.
Ekonomiexperter och förståsigpåare har vänt och vridit på detta förslag sedan starten och världens ögon har varit fästa vid den soliga västkusten. Om förslaget hade gått igenom kunde det ha banat väg för liknande initiativ i och utanför USA. Det kunde ha startat en smärre skatterevolution.
Här i Norden, och speciellt Finland, har vi överlag en mer positiv syn på skatter och tar stolthet i det. Men det betyder inte att alla gillar det. I år kunde vi läsa att skatteintäkter från rederijätten Lundqvist var en stor bidragande faktor till Ålands överskott på 19 miljoner. I en intervju med Nya Åland konstaterar vd Ben Lundqvist att det inte är med skattebetalarna i åtanke man tar sina ekonomiska beslut: ”I och för sig har jag alltid avskytt skatter, det är ju inte det man önskar ge”, säger han och tillägger ”Det är bättre att betala skatt har vi räknat än att investera och få avskrivningsobjekt”.
Han garderar sig med att det förstås känns bra att kunna hjälpa den åländska ekonomin. Men först och främst står ekonomiska prioriteringar, och så borde det ju förstås vara för den som vill driva ett lönsamt företag.
Men var går gränsen? Finland och Ålands rika vältrar sig inte riktigt i lika stora pengahögar som de amerikanska miljardärerna, men också här finns fog för diskussioner – som också förs. Vänsterförbundet vill bland annat införa en miljonärsskatt på förmögenheter som är över en miljon euro. Detta för att trygga finansieringen av hälso- och sjukvård. Enligt en undersökning partiet lät göra förra året har de tre av fyra finländare med sig.
I takt med att de rika blir allt rikare så börjar det sticka mer och mer i ögonen, vilket kan leda till att de stora massorna kan börja rösta för högre skatter. Som ögonöppnande exempel kan ges att Kaliforniens miljardärer tillsammans hade en förmögenhet på 2,3 biljoner vid medlet av 2026. Denna rikedom ökade mellan 2023 och 2025 med 144 procent, mycket tack vare AI-boomen. År 2025 fanns det fler miljardärer i världen än någonsin förr. De 12 rikaste männen äger i dag mer än vad hälften av hela mänskligheten äger tillsammans.
Pengar är makt, något vi kunnat se de senaste åren i USA där miljardärer och kapitalstarka lobbyorganisationer har haft stor påverkan på politiken. Men ibland räcker inte ens miljonerna till för att stoppa folkliga rörelser. Se på Elon Musk som pumpade in 446 miljoner dollar i mellanårsvalet, bara för att se en blå våg skölja fram. Med ett nytt politiskt klimat i USA kan åtgärder som högre skatter återkomma i samhällsdiskussionen. Vi får se hur länge miljardärerna kan stävja den utvecklingen – och hur mycket de är villiga att betala i sin jakt på att inte betala högre skatter.
