DELA
Foto: Jonas Edsvik
En svensk forskare tittade på skolmenyer i Sverige och noterade att ingen av den innehöll tillräckliga mängder absorberbart järn för tonårsflickor med högre behov. Järnet måste dock inte komma från kött.

Män överdoserar kött, kvinnor har järnbrist

    Animaliskt kontra vegetariskt: vad vi äter och inte äter definierar oss. Nya näringsrekommendationer förespråkar mindre kött för folkhälsans och klimatets skull, vilket har rört upp starka känslor. Samtidigt tenderar matens funktion som bränsle för kroppen att tappas bort i debatten. Bland flickor och kvinnor i fertil ålder pågår en smärre epidemi som får alltför lite uppmärksamhet.

    Vad är viktigast för dig när du handlar mat? Priset, smaken, din egen hälsa? Miljöpåverkan, djurskydd, arbetsvillkor? Lokalproducerat eller importerat?

    Det är inte lite att väga in. Maten är ju också en identitetsmarkör. Vissa livsmedel uppfattas som könsdefinierande: klichébilden är ju att män äter kött och kvinnor sallad. Klichébilden är inte osann: enligt en undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL) äter finländska män 144 gram kött om dagen, att jämföra med 86 gram för kvinnor. Den genomsnittlige finländske mannen får alltså i sig ett helt kilo kött i veckan. Myndigheternas rekommendation är högst 350 gram i veckan, och minimalt med processat kött som skinka och korv.

    I Sverige gäller samma rekommendation. Ändå äter hela 85 procent av de svenska männen mer rött kött än vad som är bra för deras hälsa och för klimatet. Myndigheternas budskap verkar inte ha fått något stort genomslag bland kvinnorna heller: bara 37 procent lyckas hålla sin konsumtion på rätt sida om 350 gram i veckan.

    I höstas utfärdade riksmyndigheterna nya näringsrekommendationer som lägger större vikt vid matens klimatpåverkan än de tidigare. Lagtinget debatterade i våras om Åland borde tillämpa samma rekommendationer eller utarbeta egna. Men också här kom debatten att handla om andra aspekter än matens innehåll.

    ”Att klimatmålen ska styra vad barnen får på tallriken i skolan får orimliga konsekvenser för åländska produkter som kött, smör och mjölk, som fasas ut till förmån för mestadels utländska bönor och vegetabiliska substitut,” sa Johan Lindström (Ob).

    Men ska man tro ÅCA:s vd Joakim Blom är ålänningarnas eget beteende som äventyrar den lokala livsmedelsproduktionen, snarare än klimatmålen.

    ”Det är en allmän trend att konsumenter söker sig till lågprisalternativ. Men i Finland förlorar de inhemska företagen väldigt lite – och i Sverige ökar de faktiskt. Det är ålänningarna som sticker ut genom att i större utsträckning välja bort lokalproducerat”, sa han i en intervju i tidningen Åland förra veckan.´

    Obundna försatte en chans här när det gäller att argumentera för mindre ”bönor och vegetabiliska substitut” på skolbarnens tallrikar. En avhandling från Göteborgs universitet visar att de nya, mer klimatvänliga skolmenyerna – mindre animaliska och mer växtbaserade – riskerade att bidra till järnbrist hos tonårsflickor. Enligt forskaren Mari Wollmar kan kroppen bara ta upp 3 procent av järnet i de sojabaserade rätterna. För nötkött är andelen 14 procent.

    Mari Wollmar undersökte i studien närmare 80 olika skolmenyer, och noterade att ingen av den innehöll tillräckliga mängder absorberbart järn för tonårsflickor med högre behov. Hennes lösning är dock inte att återgå till mer rött kött på skolmenyerna, utan att laga rätter som kombinerar växtbaserade ingredienser med en mindre mängd kött och C-vitaminrika livsmedel som främjar järnupptaget.

    I Finland uppskattas att 11-33 procent av kvinnor i fertil ålder lider av järnbrist, enligt läkarstationen Eiras hemsida. Järnbrist hos män är betydligt mera sällsynt. Men när det gäller rött kött så är läget alltså det att de som behöver det minst – män – äter det allra mest.

    Sammanfattningsvis: hela samhället behöver ge akt på flickors och unga kvinnors järnbehov, och samtidigt övertyga män om att de inte måste äta kött till lunch och middag plus skinksmörgås till frukost om de ska överleva från dag till dag. Ingen lätt sak, allra minst här på Åland. Vi känner alla till den dagligen uppdaterade hemsidan schnitzel.ax (när detta skrivs kan hungriga ålänningar välja mellan sex olika ställen runtom i landskapet som erbjuder schnitzel med pommes).

    Vilken åländsk lunchrestaurang blir först med ironboost.ax?