Sjung och hoppa med i musiken! Det är inte bara artisterna och arrangörerna som uppmanar om detta, utan även våra forskare. Sång, dans och konserter där vi umgås i stora grupper är bra för hälsan, både fysiskt och psykiskt. Det hjälper mot stress och främjar samhörigheten – speciellt bland främlingar.
Forskning inom välmående kopplat till livemusik, sång och dans från det senaste årtiondet har visat att de människor som aktivt deltar i musikscenen mår bättre än de som inte går på konsert, sjunger i kör eller dansar. Forskningen är högst relevant för allmänheten på Åland – särskilt på sommaren eftersom konsertscener fylls av både inhemska och utländska musiker som lockar massorna. Livemusiken är djupt rotat i det åländska samhället och varje år görs fortsatta och nya insatser att förnya och expandera den. Vad är det som gör att vi dras till konserter i den utbredning som vi gör idag, och vad finns det för fördelar med det?
När den första sångfesten på Åland ordnades på sommaren 1908 bodde det strax över 21 000 personer på Åland och landskapet var fortfarande ryskt. Tillställningen var den första av sitt slag i den skalan som är jämförbar med dagens evenemang. Den ordnades med inspiration från svenskfinlands sångfester som i sin tur ordnades för första gången i Ekenäs 1891, men den åländska sångfesten var en egen åländsk version. Våra åländska varianter var ett sätt för oss att lyfta upp åländsk musik och kultur på – även nya folkdräkter designades inför dessa. Den mest kända av dessa var sångfesten i Mariehamn 1922 – ett praktexempel på ett tillfälle där den åländska befolkningen firade och sjöng tillsammans – åländska motiv, sånger och en åländsk publik. Viktigast av allt för individerna som deltog var att sångfesterna bidrog med en stark samhörighetskänsla och solidaritet i en orolig värld där Åland var hotat av förtryck – ett ljus i mörkret för samhället.
Hundra år senare ser vi en fortsatt samhällsbred tradition med livemusik. Rockoff och Wiklöfkonserten tillhör de större musikevenemang som ordnas på Åland i modern tid då tusentals av åländska besökare och turister flockas för att se kända artister mitt i Mariehamn under den sista veckan i juli. Även mindre festivaler som Metal Mayhem, Pelago och Kokong ordnas under sommaren och tilltalar en mer nischad publik.
Den sociala innebörden av konserter är lika viktig som själva musikens effekt på oss. Att sjunga och dansa tillsammans med vänner och främlingar skapar en så stark effekt på oss att den kan förbättra vår hälsa. Forskning bland körsångare visar det förhöjda nivåer av testosteron vilket reparerar celler, och även sänkta nivåer av proteinet fibrinogen som är kopplat till stress.
Vi är i grunden sociala flockdjur, men vi lever i en tid där vi präglas av stark individualism, kombinerat med vår nordiska skygghet. Det kan vara svårt att förstå hur konserter där man trängs med främlingar kan vara så lyckoframkallande – till och med hälsofrämjande. Forskning från Oxford visar faktiskt att anknytningseffekten är starkare desto större grupp människor det är i ett musikaliskt sammanhang. I en annan brittisk forskning framkom det att försökspersonerna som hade varit publik på en Paloma Faith konsert kände en ökad lycka på 21 procent jämfört med ett yogapass med 10 procent och en hundpromenad där lyckan ökade med endast 7 procent.
Om man testar att föreställa sig en konsert utan publik, så förstår man hur viktigt dess sociala innebörd är. Man kan tänka sig att artisten skulle bli ganska besviken om de uppträdde i ett par timmar utan publik. Artisterna och publiken lever i en slags symbios. Frågar man publiken hur de känner sig efter att deras favoritartist har klivit av scenen får man säkert samma resultat som uppdagas i forskningen: glädje, välmående och även eufori. Allt tyder på att det är livemusiken som ökar välmåendet, inte ens att lyssna på inspelad musik är lika effektivt på att öka vårt välmående som livemusik. Artisterna mår bra av att uppträda och publiken mår bra av att sjunga och dansa till uppträdandet. Fast vi sakta tappar våra äldre former av musikalisk gemenskap så medför den moderna konsertkulturen motsvarande glädje och välbefinnande för de som spelar och lyssnar på livemusik idag.
Musik som socialt sammanhang har följt med oss sedan våra förfäder för första gången stod på två ben. Men sällan ifrågasätter vi varför vi dras till musiken i grupp och hur det faktiskt påverkar oss. Den enklaste förklaringen är att det gör oss lyckliga, men på ett djupare plan har musiken även fungerat som vårt stöd i hårda tider, då vi behöver känna samhörighet och stolthet – de baltiska ländernas sjungande revolution och våra egna sångfester är där praktexempel. Ett vinnande koncept måste vara det som alltid har funnits. Låt oss följa forskningens uppmaning och fortsätta nyttja musikens kraft att föra oss samman, bringa oss välmående och glädje.
