SÖK
MENY
Låt lekfullhet bli en självklarhet
När larmrapporterna om skärmberoendets följder duggar tätt är det hög tid slå ett slag för leken. Alltså den där riktiga leken som tar tid, tar plats, stökar ner och låter ”för högt”. Leken som är livsviktig.
I nio år har man i Finland arrangerat en speciell ”lekvecka” i april, en vecka som kulminerar i den nationella lekdagen som år inföll den 20 april.
Bakom evenemanget står ett nätverk med över 50 aktörer och syftet är att påminna alla, både barn och vuxna, om lekens betydelse. Även om den officiella nationella lekdagen ännu inte nått oss på Åland ska vi alla ta chansen att bli mer lekfulla.
Lek ska nämligen tas på fullt allvar. Forskare, hälsovården och en mängd olika organisationer som jobbar med barn är alla rörande överens om lekens stora betydelse. Och alla barn har rätt till lek, det slås fast i FN:s barnkonvention.
”Leken är helt avgörande för ett barns utveckling. Det är genom att leka som barn tar sig an världen och gör den begriplig, det är det lilla barnets främsta språk. Och det är genom leken som vi vuxna kan lära oss att förstå barnens tankar och känslor”, säger barnpsykologen Sofia Bidö på Rädda barnens hemsida.
Barnen lär sig alltså genom att leka, listan på exempel kan göras lång. Lekandet ger kunskaper i att kompromissa, dela med sig och knyta sociala kontakter, tränar koncentrationsförmåga och empati, utvecklar språket, fantasin och kreativiteten samtidigt som det fungerar som bearbetning av olika upplevelser och intryck.
Men leken är också något helt annat, nämligen rolig och lustfylld och inte styrd av ett mål.
I en ofta tidspressad och inrutad vardag kan det för många föräldrar kännas övermäktigt att tänka på lekstunder, men för den som vill bli inspirerad så passar ledarsidan på att tipsa om att Folkhälsan har en hel lekdatabas på sin hemsida.
Där kan man som leksugen välja och vraka mellan utelekar och innelekar och allt därtill. Det går att välja kategorier, och kryssa i allt från plats och ålder till hur många man är, och sedan få förslag på färdiga lekar.
Men ett annat precis lika gångbart alternativ är att bara finnas där som vuxen. Inte vara pådrivande på något sätt, utan vara lyhörd och intresserad av vart fantasin tar barnet – och sedan hänga på om det passar.
För självklart är det inte så att alla vuxna glatt ställer upp som kund i leksaksbutiken, letaren i kurragömma, byggaren av lego, målvakten i fotboll eller på något annat sätt aktivt deltar i lek. Men vi vuxna kan alltid se till att förutsättningarna för leken finns.
För det första gäller det att ge leken tid. Det tar nämligen ofta en stund innan lekandet kommer igång, så här gäller det att ha is i magen. En digital skärm ska inte alltid vara förstahandsalternativet till sysselsättning. Vem vågar ha tråkigt ibland? Och middagen kanske kan få vänta tio minuter någon dag, ifall leken är i full gång.
Leken behöver också utrymme. Det kan bli stökigt, det kan låta högt. Låt något utrymme i hemmet bli lekens fristad, utelek är ju alltid ett alternativ om det är trångt. För vem vågar börja leka om en vuxen alltid avbryter med hyssjande förmaningar om att något kommer att gå sönder?
Mer lek kan också ses som ett led i bättre folkhälsa. Enligt den färska åländska folkhälsostrategin rör både barn och vuxna på sig alldeles för lite, och den självskattade psykiska hälsan har försämrats vilket syns tydligast bland barn och unga.
”Lek är glädje och samvaro utan brådska eller prestationskrav. Barns och vuxnas gemensamma lekstunder är som välbehövliga lugna oaser”, skriver Mannerheims barnskyddsstiftelse på den nationella lekdagens hemsida.
En stund av glädje varje dag, som samtidigt ökar förutsättningarna för att leva ett bra liv. Det bör vi ge våra barn.
