Ett plusresultat på 1,6 miljoner på grund av brist på verkställan. Det är inte ett gott kvitto för De tusen lindarnas stad. Vem tar ansvaret?
Verkställa. Enligt en ordbok från 1800-talet innebär det ”sätta i verket och fullborda något.”
Synonymer: utföra, effektuera, realisera, genomföra, exekvera, expediera, fullgöra, förrätta, göra, undanstöka, uträtta, utöva.
Många ord för att beskriva något som Mariehamns stad är dålig på.
Mariehamns stad gick 1,6 miljoner euro på plus år 2025, vilket är en avvikelse från budgeten med 2 133 000 euro.
”Överskottet uppnås inte i första hand för att vi har varit rysligt effektiva, utan snarare på grund av att vi inte har verkställt som vi hade tänkt att vi skulle göra”, säger stadsdirektör Emma Dahlén till stadsfullmäktige.
Med budgeterade investeringar på över 17 miljoner euro, och faktiska investeringar på under 6 miljoner, är utnyttjandegraden av budgeten på det här området bara 34,5 procent. Här hittar vi bland annat det fallerade köpet av Hälsans hus på 5,5 miljoner samt förseningar på renoveringar på bland annat Wäktars daghem och stadshuset. Utöver dessa finns det ännu ”väldigt, väldigt många investeringsrader” där staden inte förverkligar i den takt som de har budgeterat för.
Det handlar inte bara om dalande luftslott. Det har reella konsekvenser i den dagliga ekonomin. När man överbudgeterar med såna här marginaler så äter det upp medel som kan användas för driftsekonomin, det vill säga den dagliga verksamheten.
Man sitter alltså och håller på pengar för stora investeringar man politiskt kommit överens om, men de förverkligas inte. Samtidigt försvinner buffert för annat som kunde vara värdefullt för mariehamnarna. Och problemen skjuts på framtiden.
Nya Åland rapporterade redan i höstas att staden hade rekordmånga politiskt prioriterade stora investeringsprojekt. Dåvarande stadsstyrelseordförande Michele Ferrari kommenterade situationen då så här:
”Det har varit så länge. Det är absolut ingen kritik mot dem som jobbar på fastighetssidan, men den organisation vi har byggt upp för att ta hand om våra ganska många fastigheter är inte ändamålsenlig. Det blir väldigt mycket politisk inblandning i detaljer, långa beslutsgångar och det ska bollas mellan olika sektorer.”
Henrik Löthman (S) sade under senaste fullmäktigemöte att det åtminstone de senaste 20 åren varit så att man inte nått investeringsmålen. Han konstaterar att staden måste ”kombinera ekonomiskt ansvar med realism”.
Vem ska då ta det här ansvaret? Var brister det?
Under fullmäktigemötet diskuterades aspekter som bättre ledningsprocesser, riskkalkyleringar och ökad transparens mellan sektorer och nämnder. Kanske också ha en finansavdelning med tillhörande chef?
Ett steg i rätt riktning, som staden redan har tagit, är att inrätta ett fastighetsverk. Landskapets reform av det samma för 10 år sedan ger gott facit vid handen.
Med ett fastighetsverk flyttas fastighetsskötseln från den årliga budgetstyrningen till ett mer långsiktigt underhåll. Bakgrunden till skapandet av fastighetsverket ger också en fingervisning till varför staden brister i förverkligandet av investeringar:
Enligt en utredning gjord 2024, där flera anställda inom staden och andra sakkunniga har intervjuats, lyfts stadens brist på en strategisk helhetssyn, kritik mot att förtroendevalda för ofta tar ställning till enskilda detaljfrågor i stället för att fokusera på helheten, samt att kommunikationen mellan ledande tjänstemän, experter och förtroendevalda inte är effektiv. Här finns det en hel del att jobba med.
Stadspolitikerna verkar ha en lustig benägenhet att tänka stort och fastna i smått. Där emellan ligger realistisk verkställan.
Ett fastighetsverk hjälper det långsiktiga förvaltandet, men politikerna bör också sträva mot ett realistiskt förvaltande, så att inte de stora visionerna går i sank år efter år.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
