Finska institutet för hälsa och välfärd, THL, går ut med en ny rekommendation gällande energidrycker – förbjud försäljning till personer under 18 år och begränsa marknadsföringen. Det är en nödvändig väg framåt. När barn själva upplever sig vara beroende av energidrycker krävs kraftigare tag som dessa för att dämpa den ökande konsumtionen.
Konsumtionen av energidrycker bland tonåringar och unga vuxna är fortsatt hög, visar THL:s senaste kostundersökning som presenterades i början av juni. I undersökningen framkommer att 78 procent av det koffein som unga konsumerar kommer från energidrycker. Hela 67 procent av personer i åldern 12 till 20 år dricker energidryck ibland, 42 procent minst en gång i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen.
Dessa siffror kommer inte som någon överraskning, tvärtom har koffeinkonsumtionen bland unga länge varit ett väldebatterat ämne. Det nya som THL lyfter är ett förbud att sälja energidrycker till omyndiga personer. 15-årsgränsen som THL förespråkade för över ett decennium sedan har inte räckt till, menar institutet.
Energidryck är, liksom vitt snus och elektroniska cigaretter, vapes, ett relativt nytt fenomen som normaliserats snabbt. Stort smakutbud, färgglada förpackningar och aktiva förespråkare i sociala medier har troligtvis bidragit till att göra dem trendiga.
Försäljningen av just energidryck tillåts trots väldokumenterade hälsorisker som enligt THL innefattar bland annat förhöjt blodtryck, förändringar i hjärtfrekvens, sömnstörningar, magsmärtor, stress samt olika psykiska symptom.
En annan negativ hälsoeffekt av dryckerna är försämrad tandhälsa. I ett reportage gjort av Ålands radio i februari i år berättade tandläkare Elsa Le Curieux vid tandvården hos Ålands hälso- och sjukvård om hur frätskador på tänderna blir allt vanligare hos unga personer – på grund av energidrycker och läsk. Le Curieux säger att en burk energidryck på 250 milliliter motsvarar åtta sockerbitar. Dessutom är dryckerna väldigt sura med ett ph-värde på 3, vilket är samma värde som för ättika.
Experterna är eniga om att det inte är hälsosamt för barn. I Yles Nyhetspodd förklarar allmänläkaren Jan Selenius varför den typen av koffeinintag skiljer sig från kaffekonsumtion.
– Man kopplar ihop ett beroendeframkallande, uppiggande ämne med någonting som i grund och botten inte heller är hälsosamt – läsk med hög sockerhalt som är surt för tänderna. Sedan marknadsför vi det till barn eller ungdomar. Det är det här som är grejen, säger han.
Just marknadsföringen av energidrycker är något som också THL vill begränsa. På vilket sätt det skulle kunna göras framgår inte i nuläget. Skulle man möjligtvis kunna gå samma väg som man gjort med cigaretter som numera pryds av skrämmande sjukdomsbilder? Eller som med snus i bland annat Norge – där förpackningarna görs mindre färgglada och tilltalande? Eller begränsa mängden koffein per produkt som får marknadsföras i media, likt lagstiftningen för alkohol?
Strängare regler kring energidrycksförsäljning resulterar knappast i glädje bland producenterna och såklart inte heller hos den minderåriga målgrupp som gärna står för en del av konsumtionen. I stället kan det väcka tankar om varför staten ska lägga sig i och att människor själva måste få välja hur de lever sina liv, hälsosamt eller ej. Åstadkommer man ansvar genom lagstiftning?
Enligt Jan Selenius krävs det åtminstone någon form av agerande för att skydda ungas hälsa.
– En åldergräns på 18 tycker inte jag som läkare att är fel. Det är inte heller för mycket förmyndande där, utan det här är helt välmenande åtgärder. Det man vill begränsa är tillgängligheten, det är kanske lite för lätt att få tag på dem.
Även om vuxna såklart också kan ta skada av energidrycker, menar Selenius att en höjd åldergräns skulle vara ett steg i rätt riktning.
– Det finns inget tvivel om att ungdomar är utsatta på grund av att deras hjärna inte är fullt utvecklad ännu. Den är inte tillräckligt utrustad att tackla den sortens ämnen och problem. Ingalunda händer det något med det när vi fyller just 18, det händer vid 25 års ålder. Men vi har en social och juridisk gräns där vid 18 då vi anses vara vuxna och kan bestämma själva, säger han i Nyhetspodden.
En 18-årsgräns skulle innebära ett konkret försök att förbättra hälsan för barn och unga i Finland. THL konstaterar i rapporten att en stor del av unga själva upplever sin konsumtion av energidryck som för hög eller upplever någon form av beroende. Det är oroväckande resultat som behöver tas på allvar. För trötta skolungdomar skulle ett förbud kanske vara en besvikelse, men också en nödvändighet. Precis som man tidigare infört åldersgränser för att köra moped och höjt den för cigaretter – beslut som nu framstår som självklara i vår vardag – kan det vara dags för strängare tag mot energidryckerna.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
