SÖK
MENY
Hm. Vi får väl se.
Veronica Thörnroos historieskrivning om elhybridfärjan och skadeståndet blir allt märkligare. Men vid sidan av frågan om det moraliska ansvaret återstår fortfarande diskussionen om det juridiska: det kan blåsa upp till storm för de inblandade i vad som allt mer liknar en rättshärva.
Talmannen Veronica Thörnroos (C) ”talar ut” i en intervju i går, i husorganet tidningen Åland. Det går lugnt och stillsamt till; det forna lantrådet får oemotsagd hävda att hon hade 20 mandat i ryggen när det bestämdes att avtalet skulle sägas upp och att frågan om ett skadestånd i fem-tio-miljonersklassen ”inte diskuterats i landskapsregeringen”.
Läsare utanför denna Centerbubbla må förlåtas om de behöver lägga sig ner och vila en stund efter läsningen, antagligen med vita fläckar framför ögonen.
I detta alternativa universum har alltså Moderaterna aldrig reserverat sig, vare sig i den famösa klämmen i september 2019 eller när beslutet fattades i landskapsregeringens plenum den 21 januari 2020? Och på något magiskt vis har ingen av ministrarna någonsin diskuterat vad deras juridiska ombud Widman & Co samt högste infratjänsteman Niklas Karlman varnat dem för, från september 2019 och framåt, nämligen ett miljonskadestånd?
Vad väntar oss i nästa avsnitt av denna spännande historieskrivning? Enhörningar?
Mycket talar för att en storm är på kommande.
För i den verkliga världen vet alla att det mandat som Thörnroos nu åberopar för att riva avtalet var knappa 16 av 30, inte 20 – Moderaterna röstade emot och reserverade sig till och med i regeringsprogrammet. Och vad beträffar den juridiska rådgivningen så säger nog de flesta journalister på Åland så här om den saken:
”Hm. Vi får väl se.”
För talmannen finns nu on the record både en och två och tre gånger med påståendet att det aldrig varnats för ett skadestånd i fem-tio-miljonersklassen. I torsdagens intervju säger hon uttryckligen: ”Mig veterligen har ingen tjänsteman med juridisk kompetens gjort den bedömningen”. Gott så.
För så länge detta stämmer kan lantrådet och de andra ministrarna som skrev under hävningsbeslutet den 21 januari 2020 påstå att de var i god tro. Thörnroos, Torbjörn Eliasson (C), Christian Wikström (Ob), Annika Hambrudd (C) och Alfons Röblom (HI) skulle då helt enkelt ha varit illa informerade och trodde verkligen att de skulle kunna bryta den ingångna överenskommelsen med konsortiet utan ett alltför betungande skadestånd.
De tövlade bara, så där som politiker ibland gör. Case closed. Må den som är utan skuld kasta första stenen.
Och så vidare.
Hm.
Men det finns ju ett annat scenario också.
OM det juridiska ombudet Widman & Co under hösten 2019 kommit fram till att det fanns en reell risk för ett stort skadestånd …
Och OM sagda ombud meddelade detta till landskapsregeringen i november eller december 2019 …
Och OM sedan ministrarna ändå, av rent politiska skäl, bestämde sig för att ta risken, väl vetande att sagda risk var betydande …
… då kan beslutsfattarna inte längre hävda god tro.
Och då kan det bli knivigt för dem.
Denna opinionssida har upprepade gånger påmint om att åländska politiker inte är rättsligt immuna. Tvärtom lyder ministrar under tjänstemannalagen och kan dömas för brott mot tjänsteplikten om de varit försumliga på allvar.
Som, exempelvis, om de i ond tro, med berått mod och mot bättre vetande – eller i alla fall i strid med vederhäftig rådgivning från juristproffs – åsamkat landskapet Åland en förlust på 15 miljoner euro. Situationen kan då liknas vid när befälhavaren på ett fartyg struntar i lotsen och genar över fjärden, med påföljden att hela skutan går på grund.
Är detta vad som hänt?
Fanns det en lots som avrådde?
Då kan det handla om en ren rättshärva.
Just nu hävdar landskapsregeringen att beredningsunderlaget för färjebeslutet den 21 januari 2020 är hemligt, med hänvisning till att hovrättsdomen ännu inte har vunnit laga kraft. Men med mindre än att juristerna kommer på något superfyndigt som kunde vara av intresse för Högsta domstolen att pröva (tveksamt. Vadå? Principer för diskontering? Mja.) så blir materialet offentligt senast den 25 mars.
Detta lika enkla som ödesdigra faktum kan vara anledningen till att det nya lantrådet Katrin Sjögren (Lib) i gårdagens lagtingsdebatt plötsligt utlovade en transparent utredning om allt som tilldragit sig i denna sorgliga affär, från 2011 och framåt. Klokt.
För är en storm på kommande är det lika bra att i tid rusta sig för den, så att man inte själv blåser bort.
Fortsättning följer.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
