Bra läge att kapa matkostnaden
Priserna stiger, men kan man skära ner summan som går till mat? Skulle det vara möjligt? Ja, nog om man ser till hur mycket mat som slängs i onödan.
Det ska sägas från början. Den här texten vänder sig till den grupp i samhället – den stora massan – som inte har de lägsta inkomsterna. För många av dem är detta redan vardag.
Inflationen stiger, allt blir dyrare, även maten. Vissa matvaror har blivit riktigt dyra. Men äta bör man, så hur ska man lösa ekvationen? Välja billigare råvaror? Äta mindre portioner? Sänka standarden? Köpa storpack?
De nu kraftigt stigande priserna lämnar tydliga spår i de flestas plånböcker. Det kan ge ett incitament att skapa sig nya vanor. Precis som pandemin lärde oss att tvätta händerna oftare och stanna hemma även vid milda förkylningssymtom kan prisstegringen lära oss att spara pengar, koldioxidutsläpp och jordens resurser.
Enligt Marthaförbundet kastas cirka 120–160 miljoner kilogram ätbar mat årligen. Det är 22–30 kilogram per person. Om svinnet från skolor, restauranger och industrin räknas in stiger siffran till över 400 miljoner kilogram.
Hushållen står ändå för cirka 30 procent av matsvinnet i matkedjan. Mycket av svinnet beror på dålig planering, ändrade planer, glömska, stress och lathet. Det är mänskliga orsaker, men inget som inte går att åtgärda i de flesta hushåll.
Bara en som enkel sak som att koka kaffet lite mer exakt efter behov och dricka upp allt kan göra skillnad. Varje svensk häller ut en kopp kaffe i vasken varje dag. Det blir 300 miljoner liter kaffe varje år, enligt Löfbergs beräkningar. Det är dumt att slösa med varor som stigit mest i pris.
Att inventera kyl, frys och skafferi före man går till butiken är förnuftigt. Det är både dumt och onödigt att köpa sådant som finns hemma. Att våga lita på sina sinnen – titta, lukta och smaka på mat – för att se om maten fortfarande går att äta är ett annat tillvägagångssätt. Det är dumt att kasta mat bara på grund av en datumstämpel. Att använda hela råvaran, exempelvis purjoblasten, och broccolistjälken är effektivt. Det är dumt att kasta fullgod mat.
Att hitta ett system för att äta upp maten före den blir dålig kan vara en utmaning. Men att anteckna huvudråvarornas bäst före-datum på en lapp på kylskåpsdörren och sedan helt enkelt utgå från den med kortaste datum när man ska välja vilken rätt man ska göra den dagen kan hjäpa. Att skriva datum för när man öppnar mjölk/grädd/crème fraiche-burken för att veta hur länge den stått öppnad är ett annat tips.
En annan typ av matsvinn som kunde sänka matkostnaderna för många hushåll – speciellt nu i skördetider – är maten som finns gratis och aldrig plockas ute i naturen. Det finns bär, svamp och frukt som ingen plockar. I många hemträdgårdar tas bär och frukt inte till vara. Kanske blev skörden för stor? kanske finns inte tiden att ta vara på den? Men kanske har en granne bättre förutsättningar? Byteshandeln har fått ett uppsving de senaste åren, men där finns tillväxtmöjligheter.
Passande nog ordnar Konsumentförbundet den nationella, årligt återkommande Svinnveckan i början av september. Många stora butikskedjor, företag som verkar i livsmedelskedjan och medborgarorganisationer deltar i att uppmärksamma problemet med matsvinn. Det kan vara ett bra tillfälle att se över hur mycket mat man själv kastar i soporna och hitta nya vanor för att minska på svinnet – och på köpet få pengarna att räcka längre.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
