I Finland påbörjas nu ett projekt som ska uppmuntra högskolestuderande att skaffa barn genom att informera dem om fertilitet.Det är en minst sagt felriktad satsning. Det spelar nämligen ingen roll hur bra informerad man är om inte förutsättningarna och tryggheten som krävs för att skaffa barn finns.
Social- och hälsovårdsministeriet satsar 250 000 euro på ett projekt som ska uppmuntra högskolestuderande att skaffa barn, skriver Svenska Yle.
I praktiken går det ut på att Befolkningsförbundet och Studenternas hälsovårdsstiftelse, SHVS, ska informera studerande om fertilitet och hur den påverkas av ålder, hälsa och livsstil. Man utreder bland annat hur ämnet kan tas upp vid hälsobesök. Projektets mål är att få studerande att planera barn tidigare.
I artikeln berättar projektets ansvariga att de vill att fler ska se vilken ”rikedom” barn är och att det för många kvinnor kan komma som en ”överraskning” att deras fertilitet är högst mellan 20 och 25 års ålder. Men är okunskap verkligen orsaken till det låga barnafödandet?
Budskapet projektet vill förmedla är att man bör känna till sina alternativ. Men unga studerande befinner sig i en osäker tid i livet, man kanske inte har en stabil ekonomi eller har gjort sitt yrkesval ännu. Det blir därmed svårt att planera för framtida barn.
Det som blir problematiskt när man till exempel vill ta upp fertilitet på hälsobesök är att det skapar en press, särskilt hos kvinnor, att föda barn även om man inte känner sig redo. För hur mycket man än vill betona att alla högskolestuderande ska informeras, så landar det slutligen på kvinnor, då det är just kvinnor som ska bära och föda barnen.
”Projektet strävar därför efter att vi ska tänka mer på att barn ska bli en del av livet medan det ännu är ofärdigt. Egentligen blir livet aldrig färdigt”, säger en av forskarna till Svenska Yle, samtidigt som hon menar att de inte vill pressa någon att skaffa barn.
Men om man i enlighet med reproduktiva rättigheter ska respektera individens livs-situation, måste man även i projektet ta hänsyn till hur studenternas faktiska livssituation ser ut.
Om vi först tittar på studerandes ekonomiska situation är den väldigt begränsad. Majoriteten lever nämligen på studiebidrag, alltså några hundralappar i månaden. Vissa kanske skaffar ett extrajobb, vilket gör att de mellan jobb och skola kan ha sju dagars arbets-veckor. Med andra ord har du antingen god ekonomi eller fritid, men sällan båda. Många vill även bygga en stabil relation innan de överväger att skaffa barn, vilket inte alltid är så lätt att uppfylla på de tre eller fem åren som man studerar.
Sedan ska man inte heller glömma att Finland är ett av EU:s farligaste länder för kvinnor, där 60 procent av kvinnor upplevt fysiskt eller sexuellt våld, ofta från en partner. Kanske man ändå ska börja med att skapa den grundläggande tryggheten för kvinnor innan man försöker förmedla att de borde skaffa barn så snabbt som möjligt.
En del kanske resonerar att det på deras tid gick alldeles utmärkt att uppfostra ett barn samtidigt som man studerade. Men det är helt andra förutsättningar i dag än för tio eller 20 år sedan. Ekonomisk otrygghet och en dålig arbetsmarknad lockar inte direkt unga till föräldraskap.
Dessutom talar man om att slopa barn-bidraget samtidigt som man uppmuntrar en av samhällsgrupperna med svagast ekonomi att skaffa barn, vilket känns motsägelsefullt.
Låt säga att man ändå väljer att bli förälder under sin högskoletid, vad är sedan utgångspunkten? För att försörja barnet behövs ett jobb. Dagens arbetsmarknad kräver att man är otroligt konkurrenskraftig. När någon med småbarn som gör schemat mindre flexibelt då inträder på arbetsmarknaden, är sannolikheten större att någon annan får jobbet.
En annan viktig aspekt är boendesituationen. Majoriteten av studerande bor antingen i en liten etta eller med rumskamrater, vilket kan göra det svårt att skapa utrymme för ett barn. Vill man sedan ha mer plats måste man betala en dyrare hyra.
Vad blir då resultatet? I värsta fall går det inte att balansera studielivet med föräldraskap vilket slutligen leder till att föräldern, med största sannolikhet kvinnan, behöver avbryta sina studier. Över tid blir risken att ökningen av unga kvinnor som skaffar barn under studietiden leder till att färre kvinnor utbildar sig.
Faktum är att nativiteten i dag är lägst bland lägre utbildade, inte högskolestuderande, berättar demografen Mikko Myrskylä för Svenska Yle. Han betonar risken med att lägga ansvaret på en enskild grupp.
4”Det är inte rätt att lägga ansvaret för Finlands framtid på unga studerande kvinnors axlar. Besluten om barn fattas alltid tillsammans, av ett par, och de påverkas starkt av samhällets strukturer”, säger han till Svenska Yle.
Det är självklart alltid positivt att vilja informera och öka ungas kunskap om deras biologi. Men det känns ändå som att unga kvinnor i dag generellt vet hur deras kroppar fungerar och är medvetna om den biologiska klockan.
Brist på information är inte den huvudsakliga orsaken till att unga i dag väljer att inte skaffa barn. Orsaken är att ekonomin är ohållbar, tiden och utrymmet för föräldraskap saknas, omvärlden är otrygg, och framför allt är dagens samhällssystem inte utformat för att en 20-åring ska kunna studera, arbeta och vara förälder samtidigt. Så i stället för att kasta pengar på att pressa unga att bära landets nativitet på sina axlar, borde fokus ligga på att lösa de samhällsproblem som gör en sådan verklighet omöjlig.
Problemet sitter inte i ungas brist på vilja, utan systemet de lever i.
