Den 03.09.26 har vi delgivits resultat av samarbetsförhandlingar gällande ”optimering av vårdplatser”. Denna innebär en neddragning av medicinklinikens vårdplatser från nuvarande 58 platser till 43 platser. Det är en stor total minskning med 25 procent i sin helhet, där den palliativa avdelningen drabbas mest med en nedskärning på 50 procent. Man hänvisar till en generell underbeläggning samt till vårdplatsantal utanför Åland.
Det är med stor oro vi har tagit emot detta besked, då Åland är unikt i många avseenden:
1. Vi saknar primärvårdsavdelning
2. Vi har mycket få övervakningsplatser på akutmottagningen (2 st)
3. Vi saknar hemsjukhusverksamhet (avancerad sjukvård i hemmet) och välutvecklad hemsjukvård (kvällstid 2 sjukskötare och nattetid 1 sjukskötare på hela Åland).
4. Vi saknar möjlighet att enkelt skicka patienter till andra sjukhus/enheter i närområde
5. Långa avstånd för skärgårdspatienter (behöver ofta vårdas ett extra dygn av logistiska skäl och kan inte återgå till hemmet vid osäkra sjukdomsförlopp)
6. Vi har enbart en internmedicinsk avdelning där vi tar hand om alla olika specialiteter inom internmedicin (inklusive infektionssjukdomar) och neurologi. Detta medför en extrem bredd, vilket är klart mera resurskrävande per patient (för både vårdpersonal och läkare) än på specialiserade enheter.
7. Kraftigt ökad mängd befolkning på Åland under turistsäsong
8. Patientflöden även från passerande trafik (färjor i huvudsak)
9. Extremt varierande beläggningsgrad från vecka till vecka, dag till dag, förmiddag till kväll. Medför statiska stora kast i beläggningsgrad, men påtalar också snabba och resurskrävande patientflöden samt oförutsägbarhet.
Utöver ovanstående åländska särförhållanden bör man inte bortse från att det på det finska fastlandet råder en kroniskt återkommande platsbrist, vilket insinuerar att vårdplatsantalet där inte kan vara optimalt och bör därför ej eftersträvas.
Våra farhågor är att en minskad mängd vårdplatser med totalt 15 på medicinkliniken kommer att innebära:
1. Akutmottagningen: förlängd väntan tills förflyttning till avdelning, flera gränsfalls patienter skickas hem med risk för patientsäkerhet, större antal återinläggningar, ökat behov av övervakning på akutmottagningen.
2. Kirurgiska avdelningen: fördröjd överföring till rehabiliteringsenheten, ökad vård av konservativa kirurgiska sjukdomstillstånd (patienter med kirurgisk åkomma som ej ska genomgå ingrepp), medicinska satellitpatienter (risk för patientsäkerhet)
3. Risk att patienter från externa sjukhus inte kan tas tillbaka omedelbart, vilket ökar kostnader för externa vården. Risk att man remitterar patienter till extern enhet tidigare i förloppet på grund av för hög belastning på avdelningen. Risk för ökade kostnader.
4. Medicinavdelningen: Patienter skickas hem för tidigt och högre patientflöden medför ökad administrativ belastning, vilket ökar risk för misstag och äventyrar patientsäkerheten. Flera palliativa patienter behöver vårdas på medicinavdelningen och försämrat flöde till rehabiliteringen. Risk för överbeläggningar.
Den största enskilda påverkan denna neddragning kommer att få är på den palliativa vården. I dagsläget har de terminala patienterna varit en liten andel av de som har tagits om hand på avdelningen. Störst andel är till exempel infektioner, bedömning andnöd, smärta, ångest eller annan försämring som kräver tillfällig sjukhusvård av den palliativa icke terminala patienten. Därtill har avdelningen tagit hand om social planering, utvärdering och optimering för att kunna återgå till hemmiljö för en kortare eller längre period. Man har även fungerat som ett starkt stöd för de anhöriga.
Samma sjuksköterskor och ofta läkare jobbar på avdelning och mottagning, vilket medför kontinuitet, trygghet samt effektivitet. Stort engagemang läggs ner för att förbättra livskvaliteten för både patient och anhöriga. Avdelningen har en av de högsta beläggningsgraderna på sjukhuset. Den har också, i mån av platser, fungerat som buffert ifall övriga avdelningar har varit fullbelagda. Avdelningen har också tagit emot palliativa patienter direkt från hemmet (utan inskrivning via akutmottagningen), vilket har varit en enorm lättnad för patienterna och avlastat akutmottagningen. Allt detta kommer vara omöjligt att genomföra på en acceptabel nivå om neddragning med 50 procent kommer att verkställas. Extra bekymmersamt är att den palliativa avdelningen skall flytta till lokaler i anslutning till avdelning 2. Lokalerna i sig är inte förenliga med palliativ vård och att sammanföra personal och patienter inom rehabilitering och palliativ vård kan inte vara etiskt eller medicinskt korrekt.
Nuvarande och tidigare överläkare och ST läkare inom medicinkliniken yttrar härmed stor oro vad dessa vårdplatsnedskärningar kommer att innebära för de medicinska patienterna i sin helhet och den palliativa vården i synnerhet. Utöver patientsäkerhetsrisk medför detta en risk för personalens arbetshälsa.
Har en konsekvensbedömning gjorts?
Linda Perander, Christian Andersson, Renée Lindvall-Andersson, Veronica Kavander, William Simpson, Fredrik Slotte, Marika Nordberg, Wilhelm de Wilde, Bo Willén, Marina de la Chapelle, Mats-Ola Mattsson, Ove Mattsson, Marjaana Pitkäpaasi, Christian Bergman, Ramona Sundström, Tommy Holmström och Elisabeth Westerberg.
