Staten bekostar tunnel
År 2019 bad Ålandsdelegationen landskapsregeringen att återkomma med en ansökan om extra anslag för ett komplett kortruttssystem. Enligt flera insatta experter kvalificerar sig tunnelkortrutten till Föglö, Korpo, halva Kumlinge, Kökar och Sottunga för detta underutnyttjade anslag.
Normalt beviljar staten 40 procent av investeringen i extra anslag vilket skulle minska landskapsregeringens lånebehov avsevärt. Med 40 års avbetalningstid på det resterande lånet blir den årliga amorteringen 2,4 miljoner euro. Räntekostnaden blir 1,9 miljoner år ett för att därefter minska i takt med att lånet betalas av.
Biljettintäkterna ökar när kommunikationerna förbättras. På basen av erfarenheterna från Färöarna, Island och Norge kan vi utgå från att landskapsregeringens totala biljettintäkter kommer att öka med cirka en miljon euro första året tunneln är i drift. Detta utgående att från att kostnaden för att åka genom tunneln blir på samma nivå som på skärgårdsfärjorna idag. Tunnelns biljettintäkter kommer således mer än väl att täcka tunnelns drifts- och underhållskostnader. Därefter ökar trafiken årligen vilket innebär att biljettintäkterna även kommer att finansiera amorteringarna och räntorna på sikt. Samtidigt brukar också biljettpriserna sänkas efterhand tunnlarna betalas av och ofta blir det gratis att åka genom tunnlarna efter 15-20 år.
OTTO HOJAR
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
