DELA

Replik till Michael Hancock

”Ni trodde fel. Därför har Finland i dag 570 döda och Sverige nära 9 000.”

Michael Hancocks ledare i tisdagens Nya Åland i form av ett öppet brev till ”Tegnell & Co” lyser av okunskap och är symptomatiskt för alla de som tror sig kunna förklara skillnader mellan de nordiska länderna i smittspridning och död i covid-19.

Hancock med flera verkar tro att om ”Tegnell & Co” infört en strängare lockdown likt många andra länder i Norden och Europa så hade Sverige haft liknande dödstal.

Innan man börjar diskutera vem som agerat bra när det gäller restriktionerna måste man förstå hur saker och ting stod till innan allting ändrades i mitten av mars när i stort sett alla länder började agera. Detta är något som har lurat många de senaste månaderna.

Alla nordiska länder började agera ungefär samtidigt, i mitten av mars. Sverige hade ungefär 800 döda i covid-19 i mitten av mars. Dessa kunde inte undvikas med en lockdown. Efter peaken kommen en svans i kurvan av dödsfall som ingen åtgärd har kunna stoppa. Det har tagit olika lång tid för länderna i lockdown att få ner svansen, någonstans mellan 3–6 veckor. Därför kan man grovt räknat säga att ungefär 2 000 dödsfall var oundvikliga i Sverige på grund av att smittan kom tidigt och kraftfullt in i Sverige.

En lockdown i Sverige från mitten av mars hade alltså inte räddat dessa personer. De hade bara kunnat räddas om en lockdown införts betydligt tidigare än något annat land i Norden. Den största kritiken mot Tegnell & Co bör alltså inte handla om att man inte införde en lockdown när andra länder gjorde det, utan i så fall att man inte agerade tillräckligt tidigt (före alla andra) och att man inte satte in ännu hårdare restriktioner därefter.

Det är viktigt att förstå att effekten av lockdowns och munskydd inte har ett direkt orsak-verkan-förhållande till smittspridning och dödsfall. Som alla vet finns det många länder som har och har haft en ännu sämre situation än Sverige, trots lockdowns och munskydd. Detta är bevis nog för att dessa åtgärder inte har hög förklaringsgrad när det gäller skillnaden i dödstal. Tjeckien fick mycket beröm under våren för sina strategier men drabbades kraftfullt av andra vågen. Annars verkar de länder som drabbades hårt på våren även drabbas hårt på hösten, utan någon uppenbar korrelation till restriktionerna.

Hancock insinuerar också att Tegnell & Co skulle vara ansvariga för hur äldrevården har organiserats i Sverige. Folkhälsomyndigheten har snarare påpekat dessa brister och ansvaret ligger givetvis på politisk nivå. Coronakommissionen slog i sin rapport fast att den tidiga och snabba smittspridningen i Sverige tillsammans med sedan länge välkända strukturella brister i svensk äldreomsorg hade störst inverkan på antalet sjuka och avlidna. Anders Tegnell kan knappast stå till svars för det.

”Lite svinn får man räkna med”, förlöjligar Hancock. Ironiskt nog är det precis det han själv gör när han argumenterar för att vårdpersonal ska vaccineras först. Sverige har ungefär 100 000 på äldreboende och dessa står för ungefär 50 procent av alla dödsfall från covid-19. Vill man prioritera att rädda liv är det alltså denna grupp som ska vaccineras först. Givetvis är det dock viktigt att tidigt vaccinera vårdpersonal som tar hand om de sjuka.

Som du märker är det här svåra frågor, Michael Hancock. Sannolikt för svåra för dig att skriva en insiktsfull ledare om.

TOMMY LUNDBERG

Fil dr. i hälsovetenskap och forskare vid Karolinska institutet, men definitivt lekman i pandemihantering