Mobbingmentalitet av Nya Åland
Jag försökte i en insändare (NÅ 10 oktober) komma med saklig kritik av Nya Ålands valpejlingar. Nyans chefredaktör svarar med att kalla mig för ”extremliberal”. Att Nya Ålands ledarredaktion tar till öknamn är inget nytt. Mina sympatisörer har av samma ledarredaktion tidigare kallats för ”idioter” och mina åsikter för ”galenskaper” (NÅ 3 augusti). Bara för några dagar sedan kallade Nina Fellman även Ålands Framtids språkrör för ”ordbajsare”.
Nya Ålands ledarsida har satt i system att förlöjliga och håna alla som vågar komma med nya och tydliga visioner för hur framtida Åland bör se ut. De flesta känner igen detta beteende från våra skolgårdar. Så fort någon står ut från mängden blir han eller hon snabbt ett offer för mobbing. Det säkraste sättet att få vara i fred är att smälta in och bara följa med strömmen.
Denna mobbarmentalitet, eller härskarteknik för att använda ett inneord, Nya Åland anammat bidrar till ett råare debattklimat. Den gör också att ingen som har nya och fräscha idéer för hur vi ska lösa våra samtidsproblem och skapa ett bättre Åland kommer att våga tala ut i framtiden. Mig avskräcker den inte, men jag tror den kan avskräcka andra. Likt all annan mobbing leder den sist och slutligen till likriktning och rädsla, något som knappast är värt att sträva efter.
Fredrik Gustafsson (lib)
För den som vill bekanta sig närmare med detta ämne rekommenderar jag ett besök på Fredrik Gustafssons blogg.
Nina Fellman
chefredaktör
Nya Åland
