Hyrorna och verkligheten
”Danne kunde ha sagt nej” till s.k. enhetslån med skattesubventionerad ränta till radhusprojektet skriver Anders Träskbäck i en insändare som publicerades i tisdagens tidning. Enligt AT är det bara att sätta vilka hyror som helst så ordnar det sig.
Nu fungerar verkligheten inte riktigt så, det finns någonting som heter marknad som avgör hyresnivån. När man kan hyra en lägenhet i Söderby för 7,50/m2 kan man inte erbjuda en lägenhet bredvid för säg 12 euro/m2. Då blir den att stå tom och hyrestäkterna 0 euro/m2, för att förklara på dagisnivå.
Att skillnaden mellan skattesubventionerad finansiering och konventionell finansiering från bank i vårt projekt utgör så mycket som ca 4 euro/m2 beror dels på den låga hyresnivån på marknaden (läs: på den åländska landsbygden), dels på att projektet är relativt småskaligt. Ett stort projekt i stan har betydligt mindre om alls någon skillnad.
Det skall inte tolkas som att ”han eftersträvar”, alltså jag, en hyreshöjning generellt med 4 euro/m2! Däremot borde medelhyresnivån under en övergångsperiod komma upp på en sådan nivå att det blir möjligt att bygga nya hyresbostäder med banklån, alltså med normal avkastning på kapitalet.
”Det finns inga gratisluncher”, inte heller i bostadsbranschen, någon måste betala i slutändan. Jag ser helst att det är den boende (som är fallet i ägarbostäder) och inte skattebetalaren. Däremot kan jag tänka mig att samhället (alltså skattebetalarna) hjälper dem som har det tufft ekonomiskt, istället för att subventionera lägenheter generellt också åt rika människor, vilket den nuvarande politiken innebär.
Danne Sundman
