För den som följt med åländsk politik över en längre tid kan debatten om att förlänga läroplikten till 18 års ålder kännas färdigtuggad. Frågan har ju stötts och blötts i samband med Finlands reform år 2021. Då valde Åland att inte ändra lagen eftersom man tyckte att det åländska utbildningssystemet fungerade väl som det var. Men mycket har hänt sedan dess, och ansvar för ungas välmående, möjligheter och framtidstro ger orsak att införa en förlängd läroplikt.
Elevunderlaget har förändrats. Mentalhälsan är svagare, fler stannar helt hemma från skolan, antalet elever med NPF-diagnoser eller bristande svenskakunskaper ökar. Många mäktar inte med helt enkelt. När individer försvagas behövs strukturer som bär.
Rent kognitivt är människan mogen att fatta beslut med långvariga konsekvenser vid cirka 24 års ålder. Så gott som alla yrkesinriktade utbildningar är idag förankrade i en gymnasialutbildning. Att alla får en plats i andra stadiets utbildning kan ses som ett minimikrav för samhälleligt ansvar för unga.
Barnfattigdom ökar på Åland. En lagreform skulle tvinga landskapet att erbjuda utbildningen gratis för alla, vilket skulle förebygga klyftor och stärka sammanhållningen i samhället.
Ungas psykiska hälsa har försämrats under flera år. Ångest, stress och depressioner förekommer allt oftare. I dag ser vi också en ökning av så kallade NEET-ungdomar (unga som varken arbetar eller studerar) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Utbildning räknat i år är en stark indikator för hälsa över tid. Därför borde det vara självklart för Åland, som återigen kämpar med vårdfrågor och en växande ÅHS budget, att bygga hälsa i förebyggande strukturer istället för att vänta tills livet och hälsan rasar. En förlängd läroplikt ger skolorna, det sociala nätverket och studiehandledningen ett tydligare mandat och större resurser för att anpassa pedagogiken och fånga upp dessa individer innan deras situation förvandlas till ett permanent utanförskap.
Arbetsmarknaden är under kraftig förändring. Den tid då en ung människa kunde klara sig väl på enbart en grundskoleutbildning är förbi. Att lämna utbildningssystemet som 15- eller 16-åring är i praktiken att stänga dörren till valmöjligheter på arbetsmarknaden. Åland är i dag ett mångkulturellt samhälle som måste bära sitt ansvar för att alla ska lära sig svenska. En förlängd läroplikt skulle förse elever som anländer till Åland sent under grundskolan, eller som växer upp i hem där svenskan inte är det dominerande språket, med en stadig bas för arbetslivet och vidare studier.
En förlängd läroplikt handlar om att ge varje åländsk ungdom, oavsett bakgrund, mående eller kunskapsnivå, den tid och de verktyg som krävs för att skapa grunden för en trygg framtid. Frågan är inte färdigtuggad. Den är akut.
AINO WALLER
DOKTORAND I SOCIALPOLITIK FM, MSSC
SEXBARNSMOR
