KRÖNIKA: Låt Pommern segla igen
Hur Pommern ska bevaras har debatterats flitigt under hösten. Det planeras en torrdocka för Gustav Erikssons gamla fyrmastade bark, även om förslaget har stött på motstånd. Nya Åland har också berättat att drygt två miljoner euro ska satsas på att skapa en besökarupplevelse ombord. Sammanlagt ska drygt 8 miljoner euro investeras i fartyget.
Jag fick en idé för några veckor sedan som jag inte har lyckats skaka av mig, nämligen att låta Pommern göra det hon är ämnad för. Satsa de pengar som avsatts för torrdocka och interaktiva rundvandringar och rusta henne för seglats igen. Låt Pommern segla efter vete till Australien.
Vilken unik möjlighet att väcka en del av den åländska sjöfartshistorien till liv igen.
En årligt återkommande maritim festival kunde ordnas i samband med hemkomsten och närliggande restauranger kunde baka pizza och bröd på vetet som hämtas. Kanske ett åländskt bryggeri kunde brygga en Pommern, ett nytt veteöl, och sälja på den internationella marknaden.
Destinationsmarknadsföringen av Åland kunde också få ett uppsving. För om målsättningen skulle vara att angöra hamnar på rutten till Australien är det ett gyllene tillfälle att marknadsföra Åland som en gång i tiden var världsledande i traden med segelfartyg. Den mediala uppmärksamheten skulle också sträcka sig långt utanför Finlands gränser, tror jag. I stället för att läsa gamla berättelser om hur det var till sjöss förr kunde besättningen under sommarmånaderna finnas ombord för att guida och dela med sig av sina upplevelser.
Jag, och säkert många med mig, skulle inte tveka inför chansen att få mönstra på en världsomsegling. Speciellt inte på ett fartyg som är så intimt kopplat till den åländska identiteten. Jag drömmer om att lata mig på däck under stiltjeperioder med albatrosser runt masterna, att stå i riggen när stormen viner runt Kap Horn och Godahoppsudden och att angöra Perth i Australien och gå på permis.
Jag romantiserar med stor sannolikhet tillvaron ombord. Det är säkert långtråkigt, farligt och väldigt obekvämt. Men jag skulle ändå vilja prova. Och tänk vilken möjlighet för åländska ungdomar som inte vill göra värnplikt men vill ta ett sabbatsår för att se världen.
Låt Pommern segla.
