Det finns få personer inom den åländska fotbollen som är lika välkända som Christer Lillie. I över tre decennier har han varit ett självklart inslag på fotbollsplanerna runt om på Åland, där han dömt allt från division 2-fotboll till korpmatcher. Själv uppskattar han att det blivit mellan 5 000 och 6 000 matcher och någon tanke på att lägga visselpipan på hyllan finns inte.
Numera är Christer Lillie pensionär efter ett yrkesliv som försäljare, men domarskapet har alltid varit en viktig del av livet. Det som började som ett sidouppdrag har med åren gjort honom till något av en institution inom den åländska fotbollen.
Nya Åland träffar Lillie i hans lägenhet i Mariehamn. Samma kväll ska han döma två korpmatcher efter varandra, något som de senaste somrarna har blivit mer av en regel än undantag.
– Det blir ofta så att man dömer flera korpmatcher samma kväll då det är så många lag och för få domare, förklarar han.
Historien om Christer Lillies domarkarriär började egentligen med en skada. 1972 spelade han själv för IF Start när laget mötte Sunds IF på Sportkila. Efter en hård tackling som domaren valde att fria för slutade matchen med ett krossat näsben.
– Då bestämde jag mig. Nu får det vara slut med spelandet, nu börjar jag döma i stället.
Den första matchen dömde han på grusplanen i Ödkarby. Ersättningen var 19 mark, men när bensinen kostade 15 mark kändes inte uppdraget särskilt lockande.
– Då sa jag nej, nu får det vara.
Tusentals matcher
Det blev ett långt uppehåll innan fotbollen återigen knackade på dörren. 1991 stod Lillie på läktaren på Idrottsparken när den åländska domarprofilen Åke Luoma kom fram med en enkel fråga: Kan du tänka dig att börja döma igen? Svaret kom direkt:
– Om du ger mig en dräkt så ska jag börja, berättar Christer Lillie att han svarade.
Sedan dess har han varit en ständig närvaro på de åländska fotbollsplanerna.
Under årens lopp har han dömt på i princip varje plan på Åland och varit assisterande domare i IFK Mariehamns matcher på division 2-nivå. Exakt hur många matcher det blivit vet ingen.
– Jag frågade en gång Gösta Bryggman (tidigare verksamhetsledare för Ålands fotbollförbund, reds anm) hur många matcher jag hade dömt. Han svarade bara: ”Nästa fråga”, säger Christer Lillie med ett skratt.
Själv uppskattar Lillie att siffran ligger någonstans mellan 5 000 och 6 000 matcher.
Genom åren har det i perioder varit väldigt få aktiva domare på Åland vilket gjort att de domare som fanns på ön fick döma väldigt mycket. När domarbristen var som störst, i början av 2000-talet, kunde arbetsdagarna bli långa.
– Det kunde bli tre matcher samma dag. En dag kunde börja med division 3 i Hammarland, fortsätta med ännu en match i Markusböle och avslutas med division 4 i Sund, berättar Lillie och fortsätter:
– Konditionen kunde hålla, men inte hjärnan. I den tredje matchen var man inte lika skärpt längre.
Korpen är den största utmaningen
I dag är det framför allt korpfotbollen som gäller. Och enligt Christer är det långt ifrån de enklaste matcherna att döma.
– Korpen är faktiskt de svåraste matcherna. I division 3 och 4 är spelarna mycket duktigare och förstår spelet bättre men i korpen är nivån väldigt svajande. Man kan döma ett lag med spelare som spelat ligafotboll och nästa match är det lag som aldrig rört en boll.
Det har gjort att Christer Lillie behövt anpassa sitt dömande efter nivån på planen.
– Om jag skulle blåsa för varje litet fel spelarna gör i en korpmatch skulle det inte bli någon match. Spelarna bestämmer nivån själva. När jag tycker att det går för långt, då blåser jag.
Christer Lillie tror att det är den filosofin som gör att han än i dag dömer flera korpmatcher i veckan.
– Som jag behandlar spelarna på planen blir jag behandlad själv. Det är så enkelt. Jag har aldrig känt mig hotad på planen som jag läser att till exempel domare i Sverige gör.
Han beskriver korpfotbollen som något alldeles speciellt.
– Jag kan inte riktigt sätta fingret på det, men det är väl när viljan är hög och kunskapen är låg. Korpspelare vill så otroligt mycket men ibland så är nivån i huvudet inte den samma i fötterna.
Efter alla år på planen har han byggt relationer med generationer av spelare. Många kommer fortfarande fram till honom på stan, långt efter att de slutat spela fotboll.
– Det kan komma fram killar och tjejer som jag dömde för 30 till 35 år sedan, ta i hand och fråga hur läget är. Det uppskattar jag verkligen.
Kritisk till VAR
Efter alla år med domarpipan i mun har Christer Lillie också tydliga åsikter om hur fotbollen utvecklats. Framför allt är han skeptisk till det nya verktyget där domare på internationell nivå får hjälp av videogranskning, VAR, för att döma rätt på planen.
– Det tar bort kompetensen från oss på planen. Det blir inte roligt längre.
Han menar att fotbollen måste få innehålla mänskliga misstag.
– När det blir offside för att någon har en millimeter av handen framme, vart är vi på väg då? Det måste få finnas utrymme för misstag.
Är du den domare på Åland som dömt flest matcher?
– Nej det är jag absolut inte. Det finns ingen åländsk domare som kommer döma lika många matcher som Rolf ”Offa” Bergman gjorde. Men jag ligger nog på en ganska säker andraplats i antalet dömda matcher.
Hur länge kommer du fortsätta döma?
– Jag har sagt att jag slutar den dag spelarna säger att jag inte kan döma längre. Och det har inte hänt än, säger Christer Lillie med ett leende samtidigt som han går iväg för att byta om inför kvällens matcher.
Christer Lillie
Ålder: ”Den passar vi på”, svarar Lillie.
Födelseort: Kumlinge.
Bor: Mariehamn och stugan på Geta.
Familj: Frun Jeannette samt barnen Mikaela och Mattias och tre barnbarn och ett bonusbarnbarn.
Fritidsintressen: Sjunger i Mariehamns Kvartetten.
