SÖK
MENY
På grund av pris eller okunskap väljer många bort att kartlägga asbest eller kolla radonhalter i sina hus. Här kunde landskapet göra en livsviktig skillnad.
Har du ett hus byggt före 1994? Då måste du enligt lag göra en asbestkontroll innan du renoverar eller river din fastighet.
I Sverige har det de senaste åren uppdagats ett flertal fall där byggare och sanerare utan korrekt skyddsutrustning rivit ner asbestplattor eller hemmarenoverare som inte haft koll på material. Det kan i värsta fall leda till lungcancer och mesoteliom, en dödlig form av cancer med tumörer i lungsäck eller bukhinna. Den största cancerrisken från byggnader är dock radon, också en husrisk många är omedvetena om. Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar. Det enda sättet att ta reda på radonhalten i luften är att göra en mätning.
En av aktörerna i kartläggningsbranschen, uppger för Nya Åland att man får oroväckande få asbestförfrågningar. Oscar Buss, certifierad expert på hälsorätt byggande, tror att det finns ett stort mörkertal av asbestexponering på Åland.
Lagen om asbestkontroll trädde ikraft 2016 och gäller då alltså alla hus byggda före 1994. Även om asbest endast användes under några årtionden så kommer inte heller riktigt gamla hus undan, då de kan ha renoverats vid något skede med asbestmaterial. Det fanns asbest i omlopp redan på 1910-talet. Som husägare och byggherre är man ansvarig om man tar in en hantverkare för att göra arbete och de utsätts för asbest.
En snabb sökning på landskapets hemsidor ger inte mycket information om vikten av god asbestkunskap. Ett utskick till alla husägare kanske kunde vara i sin ordning? Med information om bestämmelser och var man kan hitta asbest (svar: i mer än du tror). Kommuner borde också informera om asbest vid alla bygg- och rivningslov som har att göra med äldre hus. Det borde också finnas krav på tydliga avfallsplaner och uppföljningar av rivningar så att hanteringen av asbest och andra farliga ämnen blir korrekt.
I Nya Åland i veckan intervjuades arkitekten Johanna Wickström som tagit sig an ett hus med både radon och asbest. Hon valde att isolera med cellglas som skydd mot radon och asbestsanera hela huset för att inte skapa onödiga hälso- eller miljörisker i framtiden.
”Jag tänkte mycket på Gaza, hur mycket som bombas där och hur enorma mängder asbest sprider sig i luften. Inte för att jag tror det nödvändigtvis kommer bombas här, men det är av omtanke för framtiden. Saker kan hända.”
Wickström valde att göra en asbestkartläggning, men det är inte det billigaste. Ett prov kan kosta över hundra euro och ofta behövs många prover. Man kan alltså stå med en nota på flera tusen euro om man vill vara riktigt noga.
Asbestkartläggningar borde inte vara begränsade av den enskilde husägarens plånbok. Här borde landskapet gå in för att subventionera kartläggningar och hålla priset nere för konsumenterna. Man borde också aktivt gå in för att göra uppdaterade radonmätningar i kommunerna, ge husägare information om hur de kan testa sina egna hus och vad man kan göra åt höga radonnivåer.
Här finns ett folkhälsoproblem som är väldigt lätt att åtgärda, så länge kunskapen, viljan och de ekonomiska stöden finns.
Heidi Hendersson
heidi.hendersson@nyan.ax
tfn 528 455
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
