Sydeuropa plågas av bränder som krävt assistans från hela Europa för att hantera. Räddningschef Lennart Johansson berättar att man på Åland är väl förberedd att hantera mark- och terrängbränder, men att hjälp utifrån också är inräknat i beredskapen. – Det finns även utrymme i räddningslagen att kalla in arbetsföra personer från befolkningen i fall det gäller bränder som har blivit för stora för räddningstjänsten och myndigheterna att hantera ensamma, säger han.
Franska myndigheter rapporterar att bränderna har stannat av i sin spridning utanför Bordeaux, men även Spanien, Grekland och Kanada plågas av infernoliknande bränder. Bränderna påminner hur sårbara vi är mot naturens krafter och vikten av samarbete när kapaciteten hos den lokala brandkåren överskrids.
Hur förberedd är man för bränder i mark- och terrängbränder på Åland? Nyan kontaktade räddningschef Lennart Johansson för att ta reda på hur man på räddningsverket ställer sig till sommarens brandrisker, och läget i övriga Europa.
Hur ser ni överlag på läget just nu i Sydeuropa och Kanada?
– Det är en enorm påfrestning de nu utsätts för, arbetsmässigt, känslomässigt och ekonomiskt. För vår del och beredskap följer vi (FMI:s) prognoserna och väderleken – de har möjligheten att se långsiktiga prognoser och tar fram ett index som följs upp flera gånger dagligen – vi har vår beredskap på plats.
Är klimatrisken för bränder något man diskuterar på räddningscentralen? Har man gjort upp planer?
– Ja, det uppkommer till diskussioner nu som då. Det gäller torka, nederbörd och vind. Just vind kan vara en ogynnsam kamrat och med påtaglig vind kan den ha en stor inverkan på en eventuell spridning av branden.
Redan då varningen för mark och terrängbrand utlyses läggs en extra tankbil in i grundkonceptet. Larm- och lägescentralen kan avlastas tidigt då räddningsledaren i beredskap genast ser behovet och inkommer med begäran om ytterligare förstärkningsbehov i inledningsskedet.
Hur bekämpar man storskaliga bränder om de skulle bryta ut på Åland?
– Vi använder oss i princip uteslutande av vatten som släckmedel vid mark- och terrängbränder. Skulle ett behov uppstå att använda oss av en insats med flamskyddsmedel (skum) ska det vara mycket noga avvägt och om så skulle vara fallet ska medlet vara biologiskt nedbrytningsbart och ett PFAS fritt alternativ.
Vad är de största riskerna för storskaliga bränder på Åland?
– Det finns egentligen två, den ena är människan i sig och vårt handhavande, där arbetsmaskiner till olika ändamål inkluderas. Den andra är naturfenomen som blixtnedslag.
Har det varit mycket varningar i sommar?
– Det skulle jag inte säga, det hör till årstiden. Risken för mark och terrängbrand börjar från tidig vår efter snösmältningen då fjolårsgräset kommer fram och torkar. Det är vanligt med lite regn hos oss på vårarna och det kan leda till torr terräng. När vi kommer in på försommaren vill lågtrycken gärna gå på sidan om oss vilket leder till ringa nederbörd varvid sommartorkan tar vid när det blivit varmt. Har vi dessutom lite vind eller blåsigt hjälper det till att torka ut ännu mer.
Hur ser det ut med tillgång till frivilliga brandkårer på avlägsna platser?
– En var brandkår har avtal om en grundberedskap och släckningspersonal. Därtill finns det specialutrustning fördelat i kårerna. Det finns exempelvis tankbilar utplacerade med en jämn spridning och ett flertal större pumpar till förfogande. På Åland finns inte så stora sammanhängande områden som de platserna där de stora mark- och terrängbränderna förekommer. Vi har även ett utbrett vägnät, även om det kan handla om mindre vägar så besitter kårerna stor kunskap och kännedom om närområdet. Vidare är våra frivilliga brandkårer pålitliga och snabba på att kvittera ett inkommande larm.
Varifrån får Åland hjälp om en brand övergår den lokala brandkårens kapacitet?
– Det finns möjligheter i form av bistånd. Främst andra myndigheter som gränsbevakningen – de kan assistera med helikopter från deras helikopterstationer på fastlandet. Förstås tar det även sin lilla tid beroende på varifrån de kommer, och i fall att de har andra uppdrag eller ej. Det finns även utrymme i räddningslagen att kalla in arbetsföra personer från befolkningen – i fall det gäller bränder eller andra händelser som har blivit för stora för räddningstjänsten och myndigheterna att hantera ensamma. Det sistnämnda är ett beslut man inte tar hastigt, situationen ska vara mycket påfrestande och många har andra viktiga uppgifter och sin plats i samhället.
Brandriskläget förändras dag för dag därför är det viktigt att läsa och lyda myndigheternas varningar inför eldande i sommar.
