Stillasittandet en bortglömd pandemi
Skärmfria hela dagar i stället för timmar: det är barnpsykologens bästa tips för att få bukt med det epidemiska stillasittandet bland barn och ungdomar. Två färska undersökningar – en gjord i riket och en i Sverige – visar att problemet bara växer.
27 stycken: så många situps i genomsnitt orkade pojkarna i årskurs fem göra i den senaste Move-mätningen i riket. Det är ner från 30 förra året. Ungefär var fjärde pojke i åttan är så stel i kroppen att han inte kan räta upp ryggen när han sitter på golvet med benen rakt framför sig. Forskarna uppskattar att cirka 40 procent av eleverna i femman och åttan – målgruppen för undersökningen – är i så dålig form att de har svårt att orka i vardagen, och beskriver resultatet som ”oroväckande”. Resultaten från årets och de föregående årens mätningar finns publicerade på utbildningsstyrelsens hemsida.
Åland deltar inte i Move-mätningen, men det ter sig osannolikt att åländska elevers kondition skulle avvika särskilt mycket. I synnerhet som liknande undersökningar i Sverige pekar i samma riktning: barnen tillbringar allt mer tid hopkurade över skärmar, medan deras kondition och rörlighet försämras. Enligt en färsk mätning gjord av Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm sitter svenska barn och unga stilla i snitt 10 (tio!) timmar om dagen, eller 75 procent av sin vakna tid. Gisela Nyberg, lektor vid GIH, säger till Dagens Nyheter att ”det kanske är nu som vi börjar se de allvarliga riskerna och följderna av skärmtittandet”. Enligt henne så kan forskarna nu se att skärmtiden tar tid från fysisk aktivitet. Hon påpekar vidare att barn som inte rör på sig tillräckligt före puberteten löper risk att få ett svagt skelett under resten av livet.
Vad gäller just skärmtid hittar vi siffror för Åland i den nationella Hälsa i skolan-mätningen, som Nya Åland skrev om i oktober. Andelen 4-5-klassare i hela landet som känner igen sig i påståendet ”Har ofta försökt tillbringa mindre tid på nätet, men inte lyckats” uppgår till 37,4 procent. Motsvarande siffra för 8-9-klassarna är 29,4 procent. Tar man fram siffrorna för åländska elever ligger de på samma nivå. Andra oroande rön från Hälsa i skolan – som Nya Åland också skrev om – var att andelen barn i fyran och femman på Åland som är ”mycket nöjda med livet” har gått ner från 56,6 till 50,9. För åländska flickor i årskurs 8-9 ser det riktigt illa ut: från 21,2 procent som var ”mycket nöjda med livet” 2019 ner till 13 procent i år.
Larmrapporter av det här slaget har på senare år blivit allt mer som brus. Få är överraskade längre av nyheter om att svenska barn och ungdomar sitter stilla tio timmar om dagen, till skada för både deras fysiska och psykiska hälsa. Men vad göra för att få bukt med den här epidemin av fysisk passivisering? Vad har vuxenvärlden att sätta emot när barnen förvandlas till varelser som bara består av två ögon och två tummar, hypnotiserade av Tiktok? Det blir inte bättre av att många barn får tävla med mobiltelefonerna om de vuxnas uppmärksamhet.
Enligt GIH:s mätning är det under helgerna – alltså i hemmet snarare än i skolan – som barnen rör sig minst och använder skärmar mest. Dagens Nyheter har talat med Martin Forster, barnpsykolog och forskare vid Karolinska institutet, som talar om skärmarnas ”snabba feedbackcykel med många kickar”. Han har dock ett konstruktivt råd: skärmfria dagar för hela familjen. Det är bättre än skärmtider mellan vissa klockslag, eftersom man då kan bli upptagen av att räkna ner tiden tills man får plocka fram sin skärm. ”Ofta behöver man vara mer radikal än man först tror, för om mobilen finns i fickan så åker den fram”, säger han, och råder familjer att stoppa alla fjärrkontroller och telefoner i en låda under de skärmfria dagarna.
Det finns ett Groucho Marx-citat för de flesta dilemman i livet. Så här sa han om tv: ”Televisionen har gjort mig väldigt mycket klokare. Varje gång någon sätter på apparaten så går jag in i ett annat rum och läser en bok”.
Ett nyårslöfte inför 2022 kan vara att försöka tillämpa samma resonemang på mobilskärmar.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
