Sommarens gästledare i Nya Åland står medlemmar från den ideella sociala tredje sektorn för. Vi har speciellt bett dem belysa utmaningar för det åländska samhället sett ur deras perspektiv och hur dessa utmaningar kan hanteras på ett konstruktivt, lösningsfokuserat sätt.
I år fyller Pusselfamiljen r.f. 30 år. Under de här tre decennierna har vi mött många familjer vars vardag inte riktigt passat in i den bild samhället ofta utgår från. Mycket har förändrats sedan föreningen grundades, men fortfarande upplever många ensamstående och bonusfamiljer att systemen runt dem inte riktigt hänger med i hur familjeliv faktiskt ser ut idag.
För den som är ensamstående handlar vardagen ofta om att få ihop allt. Arbete, hämtningar, matlagning, läxor, ekonomi och planering vilar på en person. När barnet blir sjukt finns det inte alltid någon annan vuxen som kan stanna hemma eller avlasta och många kämpar med en ständig oro för att få arbete, ekonomi och vardag att gå ihop.
Samtidigt är mycket i samhället fortfarande byggt utifrån att det finns två vuxna som delar både ansvar och ekonomi. Många erbjudanden, aktiviteter och familjepaket utgår fortfarande från den normen vilket gör att ensamstående föräldrar ofta får bära en oproportionerligt stor kostnad själva. För många blir sådant som resor, fritidsaktiviteter eller utflykter helt enkelt svårare att få råd med, trots barnens oförändrade behov och önskningar.
Även bonusfamiljer möter ofta hinder som bygger på samma gamla familjemodell. Många bonusföräldrar tar stort ansvar i vardagen genom hämtningar, lämningar, skolkontakt och omsorg, men står ändå utanför viktiga funktioner eftersom de inte är juridiska vårdnadshavare. För många uppstår en märklig situation där man räknas som en del av familjen när inkomster granskas och avgifter fastställs, men samtidigt inte fullt ut får vara delaktig i sådant som rör barnets vardag.
Barn kan dessutom bara vara skrivna på en adress, trots att många idag lever sina liv i två hem. Det innebär ofta ett stort praktiskt ansvar för den förälder där barnet är folkbokförd eftersom information från skola, vård och myndigheter inte alltid når båda vårdnadshavarna automatiskt. För separerade föräldrar kan möjligheten att bo nära varandra också bli avgörande för om barnet ska kunna behålla sin skola, sina vänner och sin trygghet i vardagen. Idag kan en flytt över en kommungräns skapa stora praktiska konsekvenser för familjer, trots att avståndet i praktiken är litet. Där skulle det behövas mer flexibilitet, samarbete och vilja att hitta lösningar utifrån barnets behov och kontinuitet i vardagen.
När människor förväntas ta ansvar men inte fullt ut erkänns i systemen skapas frustration och onödiga hinder. Det handlar inte om att juridiskt föräldraskap är oviktigt, utan om att våra samhällsstrukturer behöver bli bättre på att spegla hur familjeliv faktiskt fungerar idag.
Under våra år som förening har vi också sett hur tung ensamheten kan vara när livet förändras. Separationer är idag mindre tabubelagda än tidigare, men känslor av sorg, oro och misslyckande har inte försvunnit. Många hanterar samtidigt arbete, ekonomi och föräldraskap utan marginaler eller avlastning.
Därför betyder sammanhang mycket. Att få träffa andra som känner igen sig. Att barn får möta andra familjer som liknar deras egen. Att inte behöva förklara eller försvara sin livssituation. För många familjer blir föreningslivet också en möjlighet att delta i aktiviteter och gemenskap som annars kanske inte hade varit möjliga.
I dagens samhälle talas det mycket om psykisk ohälsa och ensamhet, både bland vuxna och barn. Där behöver vi också tala mer om hur våra samhällsstrukturer påverkar människors vardag och om vikten av att skapa ett samhälle där fler familjer känner sig inkluderade, inte avvikande.
Många av de förändringar som skulle underlätta vardagen för pusselfamiljer behöver egentligen inte vara särskilt stora. Det kan handla om att viktig information från skola och vård automatiskt når båda vårdnadshavare, att kommuner samarbetar bättre för att skapa kontinuitet för barn även när familjesituationen förändras, eller att aktiviteter och erbjudanden i högre grad utformas utifrån att familjer ser olika ut.
Små förändringar som dessa kan göra stor skillnad, inte bara för pusselfamiljer utan för många barnfamiljer.
Familjer ser redan idag väldigt olika ut, och det kommer de fortsätta göra. Därför behöver också samhällets strukturer utvecklas i samma riktning, med barnens vardag och trygghet i fokus.
