Sommarens gästledare i Nya Åland står medlemmar från den ideella sociala tredje sektorn för. Vi har speciellt bett dem belysa utmaningar för det åländska samhället sett ur deras perspektiv och hur dessa utmaningar kan hanteras på ett konstruktivt, lösningsfokuserat sätt.
Norden är i en brytningstid internationellt, internordiskt och nationellt. Tyngdpunkten har flyttats till Västnorden där det glesbyggda utsatta läget med de stora resurserna tar plats när Grönland utmanas. Behovet av beredskap och sammanhållning har förstärkts av allas medlemskap i Nato.
Föredömliga pionjärer var de första Föreningarna Norden, som grundades 1919 när Nordiska Rådet bildades 1952 om passfrihet, arbetsmarknad och social trygghet, som sedan formaliserades i Samarbetsavtalet kallat Helsingforsavtalet från 1962 som förnyas nu för åttonde gången. Avtalet nämner varken klimat, natur, hållbarhet, säkerhet, digitalisering eller självstyrelsernas status.
Pådrivande till ett självständigt medlemskap i Nordiska Rådet är Färöarna och Grönland som understöds av Danmark tillika självstyrelsernas medlemskap i presidiet som trätt i kraft på Färöarnas initiativ.
Nordiska Rådet tillsatte en arbetsgrupp 2023 och rapporten kom 2025 med dessa alternativ:
– deltagandet för länderna ska vara baserat på jämlikhet och för Grönland, Färöarna och Åland ska det reflektera utvecklingen i självstyrelserna och flexibilitet till att rymma olikheter och utveckling, eller
– ett stärkt nordiskt samarbete för Grönland, Färöarna och Åland om det juridiska ramverket som reglerar förhållandet till Danmark respektive Finland.
Samtidigt har Åland ett förslag till ny självstyrelselag på gång med en ventil öppen för agerande i internationellt samarbete. Åland har nu möjligheten att utvecklas även utrikes.
Som en unik plats i världen är Åland på samma nivå som de övriga i Norden med ett välfungerande välfärdssystem, fin skärgård, och som ett av världens främsta inom klimat- och miljöarbete.
Utifrån kan folk tro att vi som öbor har ett begränsat liv men sanningen är att ålänningar och övriga öbor är både internationella och har en vardag i ett annat nordiskt land. Vi lever på båda sidor om havet vilket skapar utmaningar.
Föreningarna Nordens Förbund (FNF) arbetar för tre politiska prioriteringar: Språk, skandinaviska, bör prioriteras i det offentliga nordiska samarbetet vilket stärker svenskans position på Åland. Public service och nordiskt mediesamarbete, så att invånarna ska få tillgång till dessa över landsgränserna. Ett nordiskt e-ID, som påverkar allt från studier, ungdomens Nordjobb, arbetspendlare och till pension.
Myndighetsrutinerna i Norden blir alltmer digitaliserade. Om man inte bor i landet behöver man ofta infinna sig på myndighetens kontor för att hantera sina ärenden. Detta slår hårt mot många ålänningar som studerar i Sverige eller arbetar över gränserna med samma utmaningar med gränshinder. Ett exempel är skatthantering, socialförsäkring och pension. Även i krissituationer är det viktigt att nordiska medborgare snabbt kan identifiera sig. Privata försäkringar kan vara ett stort problem till exempel när det gäller en sommarstuga, den som ärver kan inte sköta skatt och försäkringar utan giltigt e-ID i det aktuella landet.
Föreningarna Norden arbetar för att ID-frågan prioriteras på högre nivå hos berörda ministrar. Frågan om e-ID har varit aktuell i nästan 10 år. FNF håller frågan aktuell och följer hur arbetet fortskrider. Nordiska Rådet har gett länderna konkreta förslag att erkänna varandras e-legitimation. Uppgiften är komplex eftersom alla nordiska länder har egna system. De nationella myndigheterna och digitaliseringsministrarna behöver se till att existerande tekniska lösningar sjösätts i praktiken.
Situationen är välbekant för ålänningarna, myndigheterna, som styr denna fråga sitter i Helsingfors. Trots att frågan påverkar oss har vi inte behörighet att lösa den själva. Våra ministrar kan föra vår talan men i slutändan är det bara genom ett samarbete med de nordiska länderna som vi kan förverkliga den.
E-ID är en av framtidens grundstenar för fri rörlighet. Vision 2030 handlar om att Norden ska vara världens mest integrerade region, som vi inte kan nå utan en gemensam ID-lösning. Men lika viktigt är det att vi inte enbart litar på digitalisering och molnlösningar. Det handlar om att ha flera möjligheter i beredskap, om det ena systemet fallerar ska det andra kunna träda till.
Ju mera vi centraliseras, desto mer sårbara blir vi. Nordens styrka och egenhet gentemot kontinenten är att vi är decentraliserade, det vill säga vi beaktar de små lika så väl som de stora.
Självstyrelserna i Norden ger Åland ett unikt forum på lika nivå att utmanas, utvecklas och växa. För Åland handlar det om att hänga på när möjligheten finns nationellt i självstyrelsedagen och internordiskt i det nya samarbetsavtalet.
Nordiskt samarbete är en arena där vår röst kan höras ännu tydligare. Ett nytt nordiskt grundavtal kommer förhoppningsvis ge Grönland, Färöarna och Åland möjligheten att delta på lika villkor som de övriga länderna. Ålänningar rör sig mycket över gränserna och ID-matchning skulle underlätta vår vardag betydligt. Lösningen finns inom nordiskt samarbete, där ett mer jämlikt nordiskt handlingsutrymme för Åland och de andra självstyrda länderna är på väg.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
