SÖK
MENY
Nyttigt med debatt om maten
De senaste dagarnas diskussion om den kinesiska kycklingen kan bara föras om ursprungslandet märks ut på etiketterna.Det är det viktigaste att ta med sig från uppståndelsen.
Det blev en livlig diskussion på sociala medier efter att vd:n för Ålands Hushållningssällskap, Jenny Enbär, skrev ett inlägg om ursprungsmärkning av kött. Inlägget byggde på att tre åländska matproducenter säljer sallader innehållande kinesisk kyckling, vilket upprörde många. Inlägget har delats nästan 130 gånger och samtliga åländska medier rapporterade om saken.
De producenter som pekades ut har på ett eller annat sätt responderat på kritiken. Tillgång, pris och kvalitet är tre faktorer som väger tungt. Många restauranger använder liknande eller samma produkter just av de orsakerna. Det verkar vara så vanligt att Ålands miljö- och hälsovårdsmyndighet (ÅMHM) i vintras beskrev köttimporten som ett ”branschproblem”. Myndigheten hade då genomfört en kontroll som visade att brasiliansk kyckling användes, fast det gick att få intrycket att produkten var åländsk (trots att ”åländsk kyckling” inte finns).
Det ska också sägas att åtminstone två av tre producenter som fick strålkastarljuset riktat mot sig nu har sagt att de letar efter alternativ till den kinesiska kycklingen.
Att diskussionen ens kan föras är tack vare att det nu står på etiketterna varifrån köttet kommer. Det beror på att också färdigmat måste redovisa ursprungsland för en del ingredienser*. Det har sedan några år tillbaka krävts av restauranger, men i vintras utökades kravet också till andra producenter tack vare en förordning från landskapsregeringen.
Det är toppenbra.
För det första gör det att konsumenter faktiskt kan välja att påverka genom plånboken eller genom att kampanja för förändring. Det går inte att göra om man inte känner till produkternas ursprung.
Det gör också att människor får bättre koll på vad de köper.
Det är välkänt att de globala produktionskedjorna, inte bara av mat, medför en uppsjö av problem. Det kan handla om brister i arbetsförhållanden (även barnarbete), skador på miljö och natur, negligering av djurens rätt och klimatutsläpp (även transporter).
Vi vet också att många av de produkter vi köper inte är särskilt bra för oss – ta till exempel de förhöjda halterna av gifter i kläder från Kina som uppmärksammades stort senast ifjol.
Dessutom är det svårt att få tag på information om produkterna vi köper. Det kan handla om ingredienser eller komponenter från tio olika producenter som förpackas eller monteras på annat håll. Vem som i slutändan ”har gjort” eller tjänar på produkten kan därför vara svårtytt.
Här kommer ett ganska snällt exempel: ketchup. Tillverkaren Felix bygger sitt varumärke på att vara lika svenskt som Melodifestivalen, men huvudingrediensen är från Spanien eller Portugal och vinsten går till Norge.
Det är omöjligt att göra helt ”rätt” som samhället ser ut i dag. Men det betyder inte att dina val är obetydliga. Oavsett vad din preferens är – välja bort produkter från vissa länder, att värna djurens rätt, klimatet, miljön, människorna eller något annat – så är information nyckeln till alltsammans.
Ju mer information, desto bättre val kan du göra för dig själv och just dina preferenser.
Det är det fina i kråksången.
*Uppgifter om ursprungsland för kött som används som ingrediens i livsmedel, för mjölk och för mjölk som ingår som ingrediens i mejeriprodukter och vissa motsvarande produkter i märkningarna på färdigförpackade livsmedel avsedda för slutkonsumenter eller storhushåll.
Källa: 218/2017 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ursprungsmärkning av vissa livsmedel. Antagen på Åland genom landskapsförordning om ändring av landskapsförordningen om tillämpning på Åland av riksförfattningar om livsmedel och livsmedelshygien.
