Lyckad kandidatnominering grunden för en valseger
Att våga ställa upp i ett val kan vara ett mycket stort steg på Åland, men varje parti är helt beroende av att få folk med sig.
Just precis nu pågår en frenetisk politisk aktivitet under ytan. Den syns inte än, men är helt avgörande för hur det ska gå i höstens lagtings- och kommunalval.
Våra politiska partier skrapar just nu rent bland alla sina kontakter och bekanta för att hitta lämpliga, kunniga och trovärdiga kandidater som vill ställa upp i val. De flesta som kommer med har ingen chans att bli invalda, men de bidrar i hög grad både till partiets trovärdighet och image och till slutresultatet. Det är trots allt de sammanräknade rösterna som avgör antalet mandat, och den enklaste formen av valmatematik säger att den som har flest kandidater har störst chans att få röster.
Det betyder att de åländska partierna av tradition har satsat på bredd snarare än på att toppa lagen genom att marknadsföra enskilda starka kandidater. Vi har ännu inte i åländska val sett den form av fokusering på partiledare och kända profiler som existerar i världen omkring oss. En delorsak är att avsaknaden av tv på det hela taget betytt en avsaknad av kända profiler med ett tilltal som fungerar i rörlig bild.
Även om en förändring är på gång kommer lokal-tv inte att ge något större genomslag i detta val. Tv-mediets betydelse ligger inte i huvudsak i reklamen, utan i den relation som upprättas mellan tittaren och den som syns ofta.
Att hitta kandidater är ingen lätt uppgift. Det mest positiva en partiledare kan komma med är alltid: ”Vi har så lätt att få kandidater”. Det betyder att nu går det bra, nu är det flyt, nu vågar folk vara med och profilera sig för ett parti som inte skämmer ut dem.
I Ålands mediaverklighet är den politiska synligheten hög på en tämligen låg nivå. Ta bara vårt lantråd, som syns i media åtminstone flera gånger i veckan, om inte varje dag. Vilken annan politiker med 27.000 människor att basa över får det, i Sverige eller Finland?
Det positiva med den närgångna granskningen är att detta samhälle är väl genomlyst, att diskussionen kring det gemensamma är intensiv och att engagemanget är stort.
Det negativa är att trycket blir så hårt. En lagtingspolitiker eller ordförande i en kommunal nämnd blir granskad och ifrågasatt långt utöver de maktbefogenheter han eller hon de facto har, och långt utöver vad motsvarande position på en annan plats än Åland ger.
Det är inte i första hand eller enbart de åländska medierna som står för det jobbiga trycket, utan den allmänhet som deltar i diskussionerna i insändare och messpalter. Inför valrörelsen kan det alltså vara skäl att påminna om några saker:
1. Den som är politiskt aktiv tar ett viktigt samhällsansvar. Det är sällan maktgalna psykopater som ställer upp i lagtings- och kommunalval på Åland.
2. Försvinnande få politiker på Åland får någon ekonomisk ersättning för sitt arbete.
3. De som får betalt har inga astronomiska löner.
4. Det kan vara bra att veta att man skäller på rätt buske innan man kör igång.
Med dessa ord, som kanske kan ses som en halv ursäkt för att journalisters viktiga och nödvändiga arbete ibland gör politikers viktiga och nödvändiga arbete tungt, önskar Nya Åland alla partier, alla kandidater och alla väljare en bra, sjysst och klargörande valkampanj.
Må demokratin vinna.
