Lockande med teorier om gasläcka
Det spekuleras i gasläckorna kring Nord Stream 1 och 2. Vem som är ansvarig eller hur läckorna har uppstått är ännu oklart, men uppenbart är vem som gynnas av kalabaliken.
I måndags upptäcktes läckor på gasledningarna Nord Stream 1 och 2, gasledningarna mellan de ryska östersjöområdena vid Finska viken och Tyskland. Enligt danska myndigheter kan det röra sig om nästan 800 miljoner kubikmeter metangas som nu bubblar upp mot ytan. Utsläppen kan i värsta fall motsvara nästan en tredjedel av den danska årskvoten vad gäller utsläpp av klimatgaser, och vilka effekter läckan får på den marina miljön i området är inte heller klarlagt.
De senaste dagarna har det spekulerats i vem och vad som kan ha orsakat skadorna. Stora delar av västvärlden pekar finger mot Ryssland eftersom läckan sammanfaller i tid med de så kallade folkomröstningarna i östra Ukraina. Kreml å sin sida skyller på USA och Nato. Dessutom presenteras olika teorier hur läckorna har uppstått. Planterades det bomber redan långt tidigare av hemliga agenter i fiskebåtar eller är det ubåtar som har sprängt ledningen? Beroende på vilken expert som intervjuas får man olika svar.
Vem som hittills har gynnats mest av kalabaliken kring gasläckan är inte lika omtvistat. Europa har reagerat med oro. Det handlar om själva utsläppen, men också vilka effekter de trasiga ledningarna får på den långsiktiga tillgången på gas. Mest fokus får ändå säkerhetsfrågan.
Kreml har meddelat att läckan utreds som ett potentiellt terrordåd vilket såklart ökar spänningarna också i Östersjön.
Experter menar att konflikten mellan Ryssland och Europa nu kan vara på väg in i en ny fas. Hittills har påverkanskampanjer och cyberattacker varit det främsta hotet i de länder som vill få slut på det ryska anfallskriget. Att stora gasledningar nu utsätts för misstänkt sabotage har blivit en väckarklocka för många eftersom många ledningar är byggda i fredstid och därmed kan vara mer sårbara.
Den norska militären har till följd av Nord Stream-läckan skärpt sin bevakning av landets gasledningar i havet, cirka 9 000 kilometer. I Finland säger skyddspolisens chef Antti Pelttari däremot att hotbilden mot Finland inte har skärpts.
Det är förståeligt att många nu försöker få svar på vad som har hänt. Men makthavare och medier skulle göra gott i att vara lite försiktiga när det kommer till spekulationer. Sanningen är att ingen ännu kan säga vad som har orsakat läckorna.
Men att Ryssland har lyckats slå mynt av gasläckan är uppenbart. Och spekulationer om ubåtar, grodmän och bomber stärker bilden av ett Ryssland vars oberäknelighet utgör ett akut hot mot hela Europa. Det riskerar att splittra vårt fokus från den faktiska fronten. Och ett sådant synsätt gynnar tyvärr Kreml mer än det gynnar EU.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
