DELA
Foto: Jonas Edsvik
Resultatet av att Jomala lämnar Oasen är att Åland får fler omsorgsplatser snabbare. Och det är bra för hela Åland, även om det äventyrar förbundsmodellen.

Jomalas avhopp öppnar för nya samarbeten

    Jomalas beslut att lämna kommunförbundet Oasen riskerar att omkullkasta hela samarbetet. Det är inte nödvändigtvis dåligt.

    Jomala har växt ur Oasen och vill ordna äldreomsorgen i egen regi. Kommunen behöver fler platser snabbt och det är mer rättvist och effektivt att inte dra med sig hela förbundet bestående av 13 kommuner genom en process att bygga ut. För behoven skiljer sig mellan de olika medlemmarna. Det ligger knappast i de mindre kommunernas intresse med en stor utbyggnad av en verksamhet som i dag passar dem ganska bra. Att kostnaderna samtidigt stiger lär leda till att utbyggnaden drar ut på tiden om alla ska enas om en väg framåt.

    Problemet har varit känt sedan länge och därför började man inom förbundet redan tidigare utreda en ny organisationsform. Jomalas förslag var att ta över verksamheten och sedan sälja platser till de andra. Gensvaret var positivt: nio röstade ja. Men Vårdö, Hammarland och Lumparland röstade nej till förslaget.

    I en insändare förklarar Vårdös kommunledning varför. Avtalet specificerar inte de framtida kostnaderna, risken är alltså uppenbar att den plats (1) som kommunen har men som inte alltid använder blir dyrare: ”Vårdös ekonomi är inte krisartad, men däremot skör, vilket innebär att vi omöjligen kan fatta ett beslut som innebär att vi utan analyser ger bort all kontroll över den framtida kostnadsutvecklingen för institutionsvården utan några förberedande analyser”, skrev Matilda Björklund (kommunfullmäktiges ordförande) och Fanny Sjögren-Grunér (kommunstyrelsens ordförande) i en insändare som publicerades i Nya Åland förra veckan.

    Ett nej räckte för att Jomala skulle inleda processen att lämna.

    Det finns två lärdomar att dra av det här. Den ena är att kommunförbund inte är den bästa formen för serviceproduktion. I Oasen finns 13 kommuner som först och främst ska försvara sina egna intressen. Det ska helst passa både den egna kommunbudgeten och servicebehovet. Sedan ska en kompromiss mellan de olika kommunerna mejslas fram i vad som bäst kan beskrivas som en kommun med kommuner: kommunförbundet.

    Det räcker med att titta på det aktuella exemplet. Jomala är i akut behov av platser och Vårdö vill inte betala mer än det kostar i dag. Den intressekrocken kan upphöjas i 13 om det vill sig riktigt illa.

    Den andra lärdomen är att förändring är oundviklig. Även om majoriteten av Oasenkommunerna säkert gärna hade fortsatt som i dag så är det inte längre ett alternativ. Jomala äger nästan hälften av Oasen (25 av 61 ägarandelar), vilket gör kommunens avhopp betydande. Om Jomala nu lämnar: ska Lemland och Finström bära huvudansvaret eller väljer de också att i stället utveckla sin egen äldreomsorg? De är stora nog och har tillräckligt med resurser för att göra just det. Skulle Lemland och Finström göra som Jomala försvinner 37 av 61 andelar ur samarbetet och Eckerö med sina fyra andelar är största ägare.

    I ett, förvisso hårddraget men inte helt orealistiskt, scenario står då kommuner som inte ville förbinda sig att ingå ett avtal där kostnaderna var ospecificerade inför exakt samma situation ändå: prislappen är oklar. Vad kostar det att fortsätta inom kommunförbundet? Eller vad kostar det att köpa platsen av någon annan som har den om förbundet går i graven?

    Resultatet kan alltså bli ungefär det samma oavsett om förbundskommunerna godkänner Jomalas upplägg eller förkastar det. Frågan är bara hur stor möjligheten är för varje kommun att påverka själva processen.

    Om Jomala läser demografiutvecklingen och tittar in i framtiden så finns all anledning att bygga stort. Det öppnar för samarbeten med kommuner som inte klarar av att täcka det egna behovet av äldreomsorg. Varför inte utveckla ett samarbete också med Mariehamn?

    Tidningen Ålands Linda Blix skrev i veckan att läget i Oasen är oroande för Åland: ”Om vi inte klarar att enas kring äldreomsorgen, hur ska vi då klara det som väntar?”. I det har hon förstås rätt. Det är helt giltigt att se det som ett misslyckande att samarbetet inte gick att hålla ihop.

    Men det är lika giltigt att hävda att den onödigt invecklade strukturen bjuder in till revirmarkeringar och slitningar. Och att Åland behöver hitta sätt att samarbeta som är enklare. Som till exempel systemet med en värdkommun.

    Resultatet av att Jomala lämnar Oasen är att Åland får fler omsorgsplatser snabbare. Och det är bra för hela Åland, även om det äventyrar förbundsmodellen.

     

    LÄS OCKSÅ

    Tack för att du väljer Nya Åland!

    Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

    Välj belopp