Hushållets 72 timmars beredskap är ganska väl inpräntad i de flesta finländarnas sinne. Men hur är det med byaberedskapen? Statsrådet har nu gått ut med riktlinjer också för hur grannskapet ska förbereda sig för kristider.
Pengar, radio, vatten, konserver, filtar och mediciner… De finländska hushållen uppmanas ha ett hemförråd som räcker i 72 timmar. Det betyder att man ska kunna klara sig hemma tre dagar i fall av krig eller naturkatastrofer. Stormen Alfrida 2018 visade tydligt för ålänningarna behovet av ett nödförråd, då vissa satt instormade utan el och transportmöjligheter i dagar. Sedan dess har behovet av beredskap blivit allt mer i fokus till följd av det osäkra politiska världsläget.
Men det räcker inte att vara beredd på ett individuellt plan. Samhället blir mer kriståligt om det finns flera steg i beredskapen. Om hushållets resurser inte räcker till så kan grannskapet hjälpa tills läget stabiliserat sig.
Finlands Byar rf har därför tagit fram nationella rekommendationer också för lokalsamhället, kallade Kylävara. Verktygslådan, som publicerades på finska i februari 2026, finns nu också på svenska och erbjuder information och praktiska anvisningar för det lokala säkerhetstänket.
”Kärnan i krisberedskapen ligger i att vi litar på varandra och på att vi genom att göra saker tillsammans klarar oss bättre och är säkrare”, säger projektchef Ritva Pihlaja i ett pressmeddelande.
Betydelsen av byagemenskap och grannsamhörighet är speciellt stor på landsbygden, där avstånden till service kan vara långa och man kan tvingas vänta på nödhjälp.
Men hur ser byaberedskap ut? På hemsidan listas exempel: bysäkerhetsgrupper, byradioverksamhet, gemensamma samlingsplatser för störningssituationer och organiserad ”grannhjälp”.
I Finland finns det idag 4 000 byar. På Åland finns det totalt 245 byar, 185 på landsbygden och 60 i skärgården. Det finns små byar och stora byar. Vi har Söderby, Storby och Klemetsby. Vi har flera Torp och Prästgårdsbyar samt Kulla både i Finström och i Sund.
Byagemenskapen var förr stark och hölls vid liv med ungdomsföreningar, byalag och sociala evenemang. Idag är det nog allt färre som har starka band till sina byssbor. Skulle du idag gå och fråga om socker av grannen? Skulle du vattna deras krukväxter när de är borta? Skjutsa dem vid behov?
Beredskap börjar med tillit och gemenskap. Därför listar Kylävara sätt att stärka gemenskapen i dagens byar. Allt börjar, enligt deras experter, med att göra trevliga saker tillsammans.
”Vi börjar med kaffe och bulle och talar om byns angelägenheter först därefter”, skriver de på hemsidan. Fokus ligger därefter på att sänka tröskeln för byagemenskapen och att lära känna varandra. På hemsidan finns en lista med diskussionsämnen för den nyfunna byagemenskapen att tänka på. Det är frågor som:
– Är vår by resilient?
– Drar vi åt samma håll i svåra tider?
– Kan vi söka lösningar tillsammans?
Kylävara rekommenderar sedan att man tillsammans gör en beredskaps- och säkerhetsbalans. Som grund finns en checklista för beredskap, förslag på bysäkerhetsenkät och material för särskilda ”bysäkerhetskvällar”.
Det är inte bara i kristider vi gagnas av att ha ett stabilt kontaktnät till grannar och byssbor. Det innebär också vardagstrygghet, hjälp och glädje. Kanske är det dags att väcka liv i byandan igen. Det är ju faktiskt på regeringens begäran.
