SÖK
MENY
Gaza – så litet och så förstört
Hur ser din bild av Gazaremsan ut, området som Israel bombar sönder i jakten på Hamas?
Tänk dig Lemland, Lumparland, Sund och Saltvik, fyra av Ålands sexton kommuner. Där bor i dag en bit över 5 000 personer. Den sammanlagda landytan är 409 kvadratkilometer.
Placera 2 miljoner människor där. 2 miljoner. Stäng kommungränserna utåt, ingen får komma in, ingen får komma ut. Bomba litet här, litet där. Förvarna ibland om att nu bombar vi norra Sund, sök er till Lumparland. Så från Lumparland till Saltvik och så vidare.
Det låter ganska besvärligt, inte sant?
Det här området, vi kan kalla det LLSS, kan inte förse 2 miljoner människor med mat, så den har kommit utifrån, körts in med lastbilar. Men så blir det stopp. På två månader tillåts ingen leverans av vare sig mat, rent vatten, mediciner eller bränsle. Vad händer? Ingenting. Situationen är inte möjlig hos oss, vi är för få.
De 2 miljoner människorna på Gazaremsan är däremot utsatta för just detta. Området är 385 kvadratkilometer stort, alltså något mindre än vårt LLSS. Efter terrorstämplade Hamas blodiga attack på civila israeler för ett och ett halvt år sen har folket i Gaza levt under ständigt hot. Närmare två tredjedelar av infrastrukturen – vatten, värme, vägar – är förstörd. Hjälpleveranserna med mat, vatten, mediciner och bränsle har hela tiden legat på ett minimum, men är sen två månader helt stoppade.
Enligt internationell lag är det Israels ansvar att se till att befolkningen i det ockuperade området får humanitär hjälp. Enligt internationell lag är det inte tillåtet med kollektiva bestraffningar, som att utsätta en hel befolkning för svält. Men internationella lagar som handlar om medmänsklighet verkar ha liten betydelse numera hos en del av världens ledare. Hamas har terrorstämplats av FN, men vem föreslår sanktioner av något slag mot Israel?
USA:s militära stöd till Israel var under fjolåret rekordhögt, även om man mot slutet av året hotade med att dra ner på stödet om inte fler hjälpsändningar tilläts. I mars i år ansåg en FN-kommitté att den israeliska armén begått handlingar som kan motsvara folkmord. Vem reagerade? När Israel i början av mars stoppade alla hjälpsändningar till Gaza visste alla berörda parter att det skulle resultera i en humanitär katastrof. Vad gjordes? Det var först förra veckan, när olika hjälporganisationer meddelade att deras matlager var tömda, som det blev rubriker.
Nu får vi veta att Internationella domstolen i Haag den här veckan ska, enligt nyhetsbyrån TT, ”överväga om landet (Israel) följer sina åtaganden mot de civila i kriget”. Finns det något som tyder på att landet följer sina åtaganden? Finns det något att överväga?
Men kanske är det också därför som vi för någon dag sen fick höra att ett avtal är nära mellan Israel, USA och en tredje part om att tillåta hjälpleveranser som inte ska kunna kontrolleras av Hamas. Man tillåter inga stora lager, som kontrolleras av hjälporganisationer utan zoner som kontrolleras av israelisk militär och där familjer kan hämta mat. Bättre än ingenting, men det är bråttom.
Här hemma, i Finland, har några veteranpolitiker gått ut med ett brev till president Stubb om att nu är rätt tillfälle att erkänna Palestina med tanke på en framtida tvåstatslösning.
En lösning måste komma och det mest logiska är två stater; Israel och Palestina. Om det lyckas, kan i så fall de barn som nu växer upp i Gaza se på sina grannar utan hat eller får vi se en fortsättning på den onda cirkeln?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
