Drabbas de rika också av den finländska budgetpressen?
Mycket står på spel i budgetmanglingen som riksregeringen inleder i dag.
Fortsätter statsskulden öka så riskerar Finland att tappa beslutsrätten över budgeten. Men varför ska de rika inte vara med och betala?
Finlands statsskuld utgör 77 procent av bruttonationalprodukten. Det är mer än EU tillåter. Också budgetunderskottet oroar i Helsingfors.
Om Finlands budgetunderskott är större än tre procent bryter Finland mot överenskommelserna i EU. Då finns en risk att EU-kommissionen lägger sig i och bestämmer var Finland ska spara. Lite som Grekland, för den som minns landets ekonomiska bekymmer efter finanskrisen. Där är vi faktiskt redan, vilket gör läget akut.
Regeringen Orpos målsättning är nu att spara tre miljarder euro nästa år. Ett hisnande arbete som tyvärr kommer att lämna spår i den finländska välfärden.
Det ska också sägas att vi på inget sätt är det enda EU-landet med en pressad plånbok. Finland placerar sig bättre än EU:s genomsnitt vad gäller förhållandet mellan skulder och inkomster. Grekland, Italien, Frankrike, Spanien, Belgien och Portugal ligger alla sämre till än Finland.
Finansminister Riika Purra (Sannf) vill dock hellre jämföra Finland med grannarna. Och ser man till Norden är vi sämst i klassen. Sveriges och Danmarks skulder är ungefär 30 procent av bnp.
Så hur ska Finland undvika att hamna i samma situation som Grekland? Och hur ska människor klara sig genom detta stålbad? De tankar som har dryftats i offentligheten borde oroa många.
Regeringen Orpo har redan infört rejäla försämringar i välfärdssystemet, men det stannar inte där. En sparåtgärd som har lyfts fram är sjukvårdsnätet. En arbetsgrupp vid Social- och hälsovårdsministeriet kom tidigare i vintras fram till att antalet centralsjukhus kan minskas från femton till mellan fem och åtta. Det betyder att till exempel Mellersta Österbottens och kanske även Vasas centralsjukhus riskera att tappa sin status och därmed inte längre få erbjuda den vård man gör i dag. En sådan sak är förlossningsvården, som då flyttar till de centralsjukhus som blir kvar.
Riksregeringen gör nu sitt yttersta för att motivera de kommande nedskärningarna. Tre miljarder är mycket pengar och många kommer att drabbas. Så varför inte be de mest bemedlade i samhället om en lite större del av pengarna?
Statskassan skulle kunna växa med en miljard euro per år genom att täppa till hålen i företagsbeskattningen. Det påstår i alla fall organisationen Finnwatch som har granskat det finländska skattesystemet. Storföretag och höginkomsttagare gynnas mest av de här bristerna, menar Finnwatch. Det är en häpnadsväckande uppgift, och det borde vara självklart att täppa till luckorna.
Regeringen Orpo genomförde också en rad skattesänkningar i höstas. De gynnade främst (dock inte enbart) höginkomsttagare. Med tanke på hur det sociala skyddsnätet utarmas vore det rimligt att Orpo och Purra också backar på sina skattesänkningar, i alla fall för de med högst inkomster.
Och hur blir det med skatten på bensin? En höjning skulle kunna bidra till statskassan (lite i alla fall) och samtidigt hjälpa Finland att närma sig utsläppsmålen. Men hittills har intresset varit svalt. Kanske det är så att sparkraven inte är lika viktiga som politiken.
Det ska också sägas att svaren på hur regeringen Orpo vill spara avgörs den här veckan. Ingenting är ännu klart.
Risken, om regeringen Orpo fortsätter skära i samhällets skyddsnät för att få ordning på budgeten, är att finländarna drabbas under många år framöver. Och då drabbas också landets ekonomi. Människor som inte mår bra är inte goda arbetstagare. Människor i utanförskap vill inte starta företag. Människor som riskerar att behöva föda barn i ambulansen kanske tänker en gång extra på familjebildningen. Eller så flyttar de till någon annan ort.
Spåren efter 90-talets så kallade lama syns fortfarande. Det sämsta regeringen Orpo kan göra är att återupprepa åtgärdsmodellen från 90-talet.
Snart får vi svar på hur regeringen Orpo ska få Finlands budget i bättre skick. Det är uppenbart att något måste göras. Förhoppningsvis måste alla bidra, också de med mest pengar på banken.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
