Axgandagen är ett nyttigt experiment
Axgandagens syfte är att lyfta fram det lokalproducerade.Det kan vara bra att acceptera att allting inte är tillgängligt alltid.
Den som, lite tanklöst, vandrar in i en åländsk mataffär med shoppinglistan i hand riskerar att komma därifrån utan särskilt många åländska produkter. Oavsett säsong eller dag på året går det att köpa färska bananer från Colombia, jordgubbar från Nederländerna, glass från USA och kycklingfiléer från Brasilien. Det är produkter som i många fall inte går att odla lokalt året om men som numera ingår i mångas basutbud.
Bara transporterna orsakar klimatskadliga utsläpp. Enligt en rapport till EU-kommissionen från i januari i år står mattransporter för nästan 20 procent av utsläppen från den globala livsmedelsindustrin, och därmed 5 procent av de totala klimatutsläppen i världen. Det är hissnande siffror – och i slutändan är det uppenbart att det riktiga priset för den där bananen faktiskt är högre än vad du betalar i butiken. I många fall är produktionen dessutom skadlig för den biologiska mångfalden och den lokala miljön på grund av monokulturer och gifter, och skadlig också för människorna som ofta jobbar i farliga och hälsovådliga miljöer utan skälig ersättning.
Men det är billigt, gott och tillgängligt. Och det styr ofta vårt köpbeteende.
Därför kan axgandagen vara ett nyttigt experiment. De som marknadsför konceptet vill förstås lyfta fram allt det positiva med att handla lokalproducerat, oavsett om det handlar om mat, hantverk eller något annat. Men det kan vara bra att märka hur mycket vi måste välja bort för att leva en dag på enbart lokalproducerade varor. Det är också en nyttig övning i att tänka på mat efter säsong – istället efter lust just nu – och att hitta alternativa ingredienser till redan beprövade recept.
Man kan också problematisera själva begreppet. Definitionen av axgan är en produkt som antingen produceras eller förädlas på Åland. Det är en ganska bred beskrivning.
Hur ska man se på grödor som odlas med importerat konstgödsel eller det importerade fodret som används i produktionen av äkta axganmat? Är fisk som odlas på Åland lokalproducerad trots att ynglen kommer från Danmark?
Det kan man tolka på olika sätt.
Att fastna i sådana detaljer är inte syftet med dagen. Syftet är att visa upp och stärka det lokala näringslivet – att se till att pengarna stannar kvar i det åländska kretsloppet. Och det är förstås bra.
Men det finns ytterligare en poäng som stärker axgankonceptet: nämligen möjligheten att påverka. Produkter som tillverkas lokalt leder till att det sociala kontraktet stärks. Om åländska producenter smutsar ner vår miljö så påverkas vi. Om någon erbjuder usla arbetsvillkor så kommer vi att märka det (kanske tack vare axgansk journalistik?). Och om vi inte är nöjda så kommer producenten att behöva lyssna. Däremot är det nästintill omöjligt att påverka globala företag som Monsanto eller Nestlé.
Om du tänker göra något av axgandagen, gör något verkligt lokalt. Och tänk på allt du väljer bort. Kanske visar det sig att något du tvingas avstå är onödigt att köpa igen, eller så hittar du en bra ersättande lokal produkt.
Då kan axgandagen bli ett lyckat koncept.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
